vätternrundan ett forskningsexperiment
Världens största motionscykellopp Vätternrundan är en upplevelse. 315 km runt sjön Vättern ställer sina krav på de många deltagarna som årligen samlas för vad vi vill kalla för en cykelfest. Loppet som äger rum i juni är även en del av En Svensk Klassiker! Men vilka var egentligen de personer som, med inte allt för noggranna förberedelser,
och framför allt, utan någon som helst för ändamålet anpassad utrustning, cyklade 30 mil runt Sveriges näst största sjö? Och varför gjorde de det? Artikel från jubileumsåret 2015.
Motalabördige läkaren och sedermera professorn Sten-Otto Liljedahl kom efter halva sin yrkeskarriär att intressera sig också för sin egen hälsa. Löpning och skidåkning passade mindre bra, men att cykla fungerade bättre.
Den 40-årige Liljedahl ville dock ha ett mål med sin träning. Att cykla de 30 milen runt Vättern blev det första. Men som vanligt satte dåvarande docenten Liljedahl inte sig själv i första rummet. I ortstidningen någon dag efter målgång förklarade han att cykeläventyret ingick i ett forskningsprojekt. Reportern frågar: ”Varför gör du dessa experiment med dig själv?”
”Jo, för jag vill veta vad jag talar om så att ingen kan komma och säga att det bara är teorier. Det här experimentet ingår i en lång kedja av andra prov som vi gjort vid Karolinska institutet. Närmast efter detta siktar jag på att göra flera kontroller på ett större antal personer. Dessa skall få genomgå liknande prövningar som vi nu genomgått”, svarar Sten-Otto Liljedahl.
Som alltså behövde en följeslagare som kunde kontrollera puls och andra kroppsfunktioner under resans gång.
familjen lijedahl
– Till att börja med var det tal om att jag skulle följa med, berättar Sten-Ottos hustru Ingrid Liljedahl.
– Jag trodde att vi skulle ta en vecka på oss runt sjön, men när jag fick klart för mig att det skulle göras på ett dygn backade jag ur.
Vi träffar Ingrid och delar av Sten-Otto Liljedahls familj i det hus på Granvägen 2 i Motala, i Varamon, där allt startade. Då Sten-Otto Liljedahls sommarstuga, idag bostad för sonen Peter med familj.
Peter laddar för sin tredje runda, återigen med startnummer 1, vilket är förbehållet familjen. Tidigare rundor för Peter var jubileumsåren 1987 och 1990. Runt bordet finns också döttrarna Eva och Karin som gjort varsin runda, båda 1985. Med finns också Karins son Marcus som ska göra sitt första lopp detta jubileumsår.
När väl Vätternrundan blev ett officiellt och växande motionslopp fungerade platsen till en början som start och mål och många år efter det som ett centrum för alla familjens Liljedahls bekanta och bekantas bekanta i samband med rundan.
– Det var som ett beduinläger med tält överallt och massor av folk, fortsätter Ingrid som tog på sig uppgiften att koka gröt, grädda pannkakor och laga biffar till alla som samlats i Varamon.
idrottsläkarens fader
Om Sten-Otto Liljedahl är känd för eftervärlden som en av Vätternrundans grundare så är det för många kanske lätt att förbise det han åstadkom som läkare och blev känd för såväl bland kolleger som av en hel idrottsvärld.
I medicinska kretsar benämns Sten-Otto Liljedahl som ”The father of sports medicine” – idrottsläkarnas fader.
– Min far insåg att det gick att göra mycket mer för aktiva idrottsmän som drabbades av skador, säger Peter Liljedahl. En stukad fot, ett trasigt knä eller en skadad höft kunde spoliera en hel idrottskarriär i väntan på den reguljära vården.
Så kom det sig att Sten-Otto Liljedahl redan 1958 blev fotbollslandslagsläkare och sedermera också chefsläkare för Sveriges OS-trupp – under hela sex Olympiska Spel, från Rom 1960 till Moskva 1980.
från när och fjärran
Granvägen 2 var sommarstuga och Motala platsen för avkoppling. Men så avkopplande blev det sällan.
– Han brann för sitt arbete och var otroligt engagerad i allt och alla, och framför oerhört hjälpsam. Hit kom idrottsmän från när och fjärran, kända som okända, säger Ingrid och berättar vidare om alla minnen när skadade atleter formligen stod i kö utanför sommarstugan för att Sten-Otto skulle granska deras röntgenplåtar.
Sten-Otto Liljedahl var verksam som kirurg vid Karolinska i Stockholm och kom att bli professor vid Linköpings lasarett. Till Linköping flyttade han inte bara sig själv, sitt arbete och sin familj. Han fick sällskap av en lång rad skickliga kolleger och lade därmed grunden till det framstående universitetssjukhus som Linköping ståtar med idag.
Knäoperationer med artroskopi och den erkända brännskadekliniken vid Linköpings universitetssjukhus är andra kända verk signerade Sten-Otto Liljedahl.
så började vätternrundan
Men tillbaka till experimentet. Sten-Otto Liljedahl stiger in i bröderna rydells sport och cykelaffär i Motala. Han förklarar att han vill köpa en cykel för att cykla runt Vättern.
- Då följer jag med, säger en av bröderna, Evert Rydell. I hans eget tidningsurklipp här till höger skriver han:
"Efter att jag sagt ja till cykelfärden runt Vättern tog jag ut två nya Monarkcyklar och bytte ut bakre kedjekransarna till 17-tänders mot normala 20-tand som var standard. Det skulle driva lite bättre men gick tyngre. Gick sedan hem och talade om för min hustru Helgy att vi skulle åka runt Vättern imorron kl. 03.00."
Sagt och gjort. Planen sätts i verket. Starten ska gå kl tre på morgonen och faktuskt, de var tre personer som med varsin cykel satte kurs söderut. Den tredje startande läraren och musikprofilen Karl-Gösta Lundgren vände dock strax söder om Vadstena med tanke på att finnas till hands för sina elever morognen därpå. Evert Rydell och Sten-Otto Liljedahl kämpade dock på. Redan i Gränna sneglades det på en busshållplats med avgångar norrut. Men så lätt fick man inte ge sig.
Färden runt Vättern tog 22,5 timmar. Sovpaus tog paret i Hjo, i polisstationens cell.
- De var helt slut när de äntligen kom i mål, berättar Everts dotter Annika som vi träffar tillsammans med sonen Jan och Annikas dotter Gunilla. På den tiden var pappa ännu inte någon cyklist.
Evert var ett av nio syskon Rydell. Tillsammans med brodern Torsten drev han både sport- och cykelaffär i Motala och en mekanisk verkstad. Cykelaffären startade 1943. När Everts barn berättar om sin far så förekommer uttrycket "sportfåne" i positiv mening.
- Pappa var oerhört träningsintresserad. Vi har hittat dagböcker där han antecknat exakt hur långt han har sprungit och cyklat och när han gjorde det. Förutom cykel var orientering ett av hans största intressen. Tänk vad många timmar vi barn har fått tillbringa vid orienteringskontroller, säger Jan. Den första rundan runt Vättern innebar också något annat som var mycket viktigt för Evert Rydell.
- Han levde för sitt MAIF (Motala Allmänna Idrottsförening som driver Vätternrundan sedan 1966). Så det var för MAIFs skull pappa engagerade sig så hårt i Vätternrundan. Åren innan var klubbens ekonomi så dålig att det taldes om att man skulle tvingas sälja Idrottsparken. Evert Rydell såg redan från början att Vätternrundan kunde bli räddningen för klubben. Vilket han fick rätt i. Han cyklade Vätternrundan 29 gånger.
Cykelveckan
Idag finns flera lopp att välja mellan och under en hel vecka är det fokus på cykling. Halvvätter (15 km), Tjejvättern (10 km), MTB-Vättern, Vätternrundan på elcykel och mini Vättern för de yngsta.
Under 2021 så arrangerades också Min Vätternrunda. Där du på hemmaplan, cyklar var och när du vill under perioden 13 augusti-5 september.
Det finns många fina möjligheter att träna inför alla loppen. Eller varför inte cykla med gott om tid och upplev Vättern i egen takt.
