Vätternrundan resultat av ett forskningsexperiment

I år, 2015, körs den 50:e Vätternrundan. Kanske var det starten på den motionscykelvåg som bara ökar och ökar. Historien om hur Vätternrundan kom till är väl bekant, och tål att berättas om och om igen. Men vilka var egentligen de personer som, med inte allt för noggranna för-beredelser, och framför allt, utan någon som helst för ändamålet anpassad utrustning, cyklade 30 mil runt Sveriges näst största sjö? Och varför gjorde de det?

Sten-Otto Liljedahl

Sten-Otto Liljedahl

Motalabördige läkaren och sedermera professorn Sten-Otto Liljedahl kom efter halva sin yrkeskarriär att intressera sig också för sin egen hälsa. Löpning och skidåkning passade mindre bra, men att cykla fungerade bättre.

Den 40-årige Liljedahl ville dock ha ett mål med sin träning. Att cykla de 30 milen runt Vättern blev det första. Men som vanligt satte  dåvarande docenten Liljedahl inte sig själv i första rummet. I ortstidningen någon dag efter målgång förklarade han att cykeläventyret ingick i ett forskningsprojekt. Reportern frågar: ”Varför gör du dessa experiment med dig själv?”

”Jo, för jag vill veta vad jag talar om så att ingen kan komma och säga att det bara är teorier. Det här experimentet ingår i en lång kedja av andra prov som vi gjort vid Karolinska institutet. Närmast efter detta siktar jag på att göra flera kontroller på ett större antal personer. Dessa skall få genomgå liknande prövningar som vi nu genomgått”, svarar Sten-Otto Liljedahl.

Som alltså behövde en följeslagare som kunde kontrollera puls och andra kroppsfunktioner under resans gång.

Familjen Liljedahl

– Till att börja med var det tal om att jag skulle följa med, berättar Sten-Ottos hustru Ingrid Liljedahl.

– Jag trodde att vi skulle ta en vecka på oss runt sjön, men när jag fick klart för mig att det skulle göras på ett dygn backade jag ur.

Klipp ur Motala Tidning nr 198 1964. Stopp i karlsborg under Sten-Otto Liljedahls och Evert Rydells första runda.

Klipp ur Motala Tidning nr 198 1964. Stopp i karlsborg under Sten-Otto Liljedahls och Evert Rydells första runda.

Vi träffar Ingrid och delar av Sten-Otto Liljedahls familj i det hus på Granvägen 2 i Motala, i Varamon, där allt startade. Då Sten-Otto Liljedahls sommarstuga, idag bostad för sonen Peter med familj.

Peter laddar för sin tredje runda, återigen med startnummer 1, vilket är förbehållet familjen. Tidigare rundor för Peter var jubileumsåren 1987 och 1990. Runt bordet finns också döttrarna Eva och Karin som gjort varsin runda, båda 1985. Med finns också Karins son Marcus som ska göra sitt första lopp detta jubileumsår.

När väl Vätternrundan blev ett officiellt och växande motionslopp fungerade platsen till en början som start och mål och många år efter det som ett centrum för alla familjens Liljedahls bekanta och bekantas bekanta i samband med rundan.

– Det var som ett beduinläger med tält överallt och massor av folk, fortsätter -Ingrid som tog på sig uppgiften att koka gröt, grädda pannkakor och laga biffar till alla som samlats i Varamon.

Idrottsläkarnas fader

Om Sten-Otto Liljedahl är känd för eftervärlden som en av Vätternrundans grundare så är det för många kanske lätt att förbise det han åstadkom som läkare och blev känd för såväl bland kolleger som av en hel idrottsvärld.

I medicinska kretsar benämns Sten-Otto Liljedahl som ”The father of sports medicine” – idrottsläkarnas fader.

– Min far insåg att det gick att göra mycket mer för aktiva idrottsmän som drabbades av skador, säger Peter Liljedahl. En stukad fot, ett trasigt knä eller en skadad höft kunde spoliera en hel idrottskarriär i väntan på den reguljära vården.

Så kom det sig att Sten-Otto Liljedahl redan 1958 blev fotbollslandslagsläkare och sedermera också chefsläkare för Sveriges OS-trupp – under hela sex Olympiska Spel, från Rom 1960 till Moskva 1980.

Från när och fjärran

Granvägen 2 var sommarstuga och Motala platsen för avkoppling. Men så avkopplande blev det sällan.

– Han brann för sitt arbete och var otroligt engagerad i allt och alla, och framför oerhört hjälpsam. Hit kom idrottsmän från när och fjärran, kända som okända, säger Ingrid och berättar vidare om alla minnen när skadade atleter formligen stod i kö utanför sommarstugan för att Sten-Otto skulle granska deras röntgenplåtar.

Sten-Otto Liljedahl var verksam som kirurg vid Karolinska i Stockholm och kom att bli professor vid Linköpings lasarett. Till Linköping flyttade han inte bara sig själv, sitt arbete och sin familj. Han fick sällskap av en lång rad skickliga kolleger och lade därmed grunden till det framstående universitetssjukhus som Linköping ståtar med idag.

Knäoperationer med artroskopi och den erkända brännskadekliniken vid Linköpings universitetssjukhus är andra kända verk signerade Sten-Otto Liljedahl.

Stefan Sahlén

(Artikeln publicerad i årets upplaga av tidningen Runt Vättern)

Samlade i hallen i den före detta sommarstugan, numera villan på Granvägen 2, Karin, Ingrid, Peter, Eva och  Marcus. Vi skymtar också Sten-Otto Liljedahls cykel som Peter nu ska äntra för tredje gången med startnummer 1.

Samlade i hallen i den före detta sommarstugan, numera villan på Granvägen 2, Karin, Ingrid, Peter, Eva och Marcus. Vi skymtar också Sten-Otto Liljedahls cykel som Peter nu ska äntra för tredje gången med startnummer 1.

Shares 0