Fakta runt Vättern

”Även med förbundna ögon och utan vetskap var jag befunne mig, skulle jag genast kunna skilja Vätterns våg plask från alla andra sjöars.”

Det är Verner von Heidenstam egna ord om Vättern. Författaren levde under lång tid på Övralid, ett känt navigationsmärke för alla sjöfarare på Sveriges näst största sjö, näst efter Vänern, såväl till ytan (1893 km²) som till volymen (77,6 km3). Vättern är dessutom Europas sjätte största sjö.  Namnet ”Vättern” kommer från ordet vatten.  Den genomsnittliga tiden en vattendroppe behöver från den kommer dit tills den lämnar Vättern, den så kallade omloppstiden, är 62,5 år.

Fakta om Vättern

  • Yta: 1 893 km²
  • Höjd: 88,5 m ö.h.
  • Medeldjup: 40 m
  • Maxdjup: 128 m söder om Visingsö
  • Volym : 77,6 km³
  • Tillflöden: Forsviksån/Göta kanal, Tabergsån och Huskvarnaån
  • Utflöden: Motala ström
  • Öar: Visingsö, Jungfrun, Erkerne, Åholmen, Risö, Stora och Lilla Röcknen samt norra skärgården med upp emot 500 öar, kobbar och skär varav Stora Aspön och Lilla Aspön hör till sjöns fem största öar
  • Kuststäder: Jönköping, Askersund, Hjo, Karlsborg, Motala, Vadstena, Gränna

Historien runt Vättern

Klicka på pilarna för att bläddra mellan orterna: Motala, Mjölby/Skänninge, Vadstena, Ödeshög, Gränna, Visingsö, Jönköping, Habo, Mullsjö, Tidaholm, Hjo, Karlsborg, Askersund

Motala

MotalaMotala betyder mötesplats eller helgedomen vid vägskälet och var tidigt en handels- och mötesplats. Vid arkeologiska utgrävningar vid Motala ströms södra strand i centrala Motala har mångtusenåriga bosättningar från stenåldern påträffats. På 1200-talet uppfördes en kyrka på norra sidan strömmen och delar av den byggnaden återfinns i dagens kyrka från 1774. Gustav Vasa byggde en kungsgård på strömmens södra strand. Då Göta kanal byggdes 1810-1822 växte en mängd små samhällen upp längs kanalen. 1822 anlade Baltzar von Platen en mekanisk verkstad i Motala, AB Motala Verkstad, där så småningom en bruksort gradvis växte fram. 1823 blev Motala friköping, också det på förslag av von Platen. Verkstaden växte snabbt och på 1830-talet bodde det fler än 500 människor i området närmast verkstaden, men bara 75 i själva köpingen. 1863 blev Motala köpingskommun och år 1881 fick man stadsrättigheter. Fortfarande skedde dock den mesta expansionen i området runt verkstaden. 1948 slog man samman ”verkstadsstaden” Motala Verkstad med staden Motala. 1927 byggdes Motala rundradiostation (även kallad Motala långvåg).

Sevärdheter: Charlottenborgs slott, Göta kanal hamnen och slusstrappan i Borenshult, gamla Motala Verkstad, Motala Motormuseum, Sveriges Rundradio museum, Varamobaden, Övralid, och Medevi brunn.

Mjölby / Skänninge

skanningeSkänninge

Medeltiden gör sig fortfarande synbar i dagens Skänninge för gatunätet och därmed dess ytliga storlek är nästan densamma. Vårfrukyrkan helgad åt Maria reser sig på samma plats som där den byggdes av tyskarna och stod färdig 1306. Skänninge blomstrade under medeltiden och Bjälboätten som styrde riket hade sitt stamgods Bjälbo några kilometer utanför Skänninge. Kungafamiljen försökte få en stark kontroll över staden och under den här perioden hölls flera viktiga riksmöten i Skänninge, bland annat Skänninge möte 1248. Samtidigt dominerade de inflytelserika tyskarna som utgjorde runt hälften av stadens befolkning, bland annat genom att resa en staty – maktsymbolen Ture Lång på Stora Torget. Idag finns en ny sådan staty rest 1989 av ”Skänningeligan”.

Skänninges medeltia rådhus låg där dagens stadshotell nu ligger. År 1421 omtalas Skänninge rådhus för första gången. Torget var stadens centrum och där fanns skola, rådhus och kyrka samt flera handelshus som tillhörde de rikaste köpmännen.

Dominikanerna kom till Skänninge under 1200-talets första hälft och år 1237 grundades Sankt Olofs brödrakonvent samt under 1270-talet grundades S:ta Ingrids kloster och kyrka.

Skänninge hade på kort tid fått sina två dominikankonvent och  förutom de två klostren även en tysk kyrka och den svenska Allhelgonakyrkan, samt ett antal mindre kapell.

I 300 år förde staden en tynande tillvaro efter reformationen, det var endast vid de regelbundet återkommande marknaderna som staden levde upp! Skänninge blev t ex skådeplats för uppvisningen av Sveriges första elefant år 1806, men biljettpriserna var så höga att Skänningeborna startade det så kallade Elefantupploppet! Och först andra marknadsdagen kunde lugnet återställas med hjälp av rekvirerad militär! Numera har man också en medeltidsmark i september, vid sidan av den traditionella i augusti.

Skänninge stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. Stadskommunen utökades 1952 och uppgick 1971 i Mjölby kommun.

Mjölby

En äldre version av namnet är Mölloby, från ordet mylna eller mölna, som betyder ”kvarn”. Med tanke på forsarna i Svartån och den bördiga jorden på den omgivande slätten är Mjölby en naturlig plats för kvarnar. Det har historiskt sett legat många kvarnar vid dessa forsar. På 1920-talet ersattes dessa vattendrivna kvarnar med en stor eldriven kvarn. Denna lades ned 2010 och avslutade därmed kvarnepoken i Mjölby. Staden visade en stark befolkningsökning när järnvägsstationen byggdes och invigdes den 15 december 1873 och staden industrialiserades.

Sevärdheter: Skänninge rådhus, Vårfru kyrkan, Skänninge marknad och Mjölby Hembygdsgård, Högby stenen och Skånska Lasses Hus

Vadstena

VadstenaVadstena var en anhalt på pilgrimsvandringen till Trondheim och där fanns en Olavskult redan på 1100- och 1200-talen. I mitten av 1200-talet uppfördes Bjälbopalatset av kung Valdemar Birgersson. Palatset skänktes 1346 av kung Magnus Eriksson till Heliga Birgitta som grundade Vadstena kloster och byggde Vadstena Klosterkyrka. Vadstena fick stadsprivilegier 1400 och blev Sveriges största pilgrimsort. Staden utvecklades snabbt med hjälp av besökande pilgrimer och affärsmän. Gustav Vasa konfiskerade klostrets egendomar och 1550 stängdes munkklostret. Under Gustav Vasas tid uppfördes också Vadstena slott. 1595 tvingades även nunnorna att lämna klostret. 1637 började klostret användas som ett hem för invalidiserade soldater, ett ”krigsmanshus”. De boende där tjänade extra genom spetsknyppling vilket lade grunden till Vadstenas rykte för sina spetsar. Krigsmanshuset fanns kvar till 1783 när lokalerna började användas som fängelse. Slottet användes som förråd fram till 1753 när en kammarduksfabrik inrättades där. Under 1700- och 1800-talen användes slottet också som kronomagasin för statligt brännvin. 1829 började klostrets lokaler att användas av Vadstena hospital. 1800-talet innebar befolkningstillväxt för Vadstena.  1874 invigdes Wadstena Fogelsta Järnväg. Tåkern ligger både i Ödeshög och Vadstena kommun och är en Sveriges förnämsta fågelsjöar samt berget Omberg som har Östergötlands högsta punkt.

Sevärdheter: Rådhuset från 1400-talet, gamla teatern, Vadstena Klosterkyrka, Vadstena slott, Klostermuseet, Hospitalsmuseet.

Ödeshög

CIMG0255_1024Ödeshög kan härstamma av ”[h]ödd-s-hög” som betyder skattens fästning. Boplatser från stenåldern, hällristningar och ruiner från medeltiden vittnar om en tidig centralbygd. En central figur i Ödeshögs historia är Johanna Pettersson (1807-1899), mer känd som Handelsman Johanna. Det arrangeras varje år en marknad, Johannamarknaden, till hennes ära. I kommunen finns även Rökstenen, en av Sveriges mest kända runstenar och även försedd med världens längsta runinskrift, totalt cirka 760 tecken. Rökstenen är belägen vid Röks kyrka. Stenen sägs ibland vara startpunkten i den svenska litteraturens historia, det äldsta bevarade litterära verket. I övrigt finns Alvastra kloster är ett före detta cistercienskloster beläget vid Ombergs  fot . Det grundades 1143 av munkar från det franska klostret Clairvaux och var tillsammans med Nydala kloster det första cisterciensklostret i Norden. Tåkern ligger både i Ödeshög och Vadstena kommun och är en Sveriges förnämsta fågelsjöar samt berget Omberg som har Östergötlands högsta punkt.

Sevärdheter: Ödeshögs kyrka med äldsta delarna från 1100-talet, Alvastra, Tåkern och Omberg, Rökstenen.

Gränna

polkaGränna grundades 1652 under namnet ”Brahe-Grenna” av greve Per Brahe d.y. Brahe-Grenna var Sveriges första och enda feodalstad, grundad med grevliga snarare, än kungliga stadsprivilegier. När 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft år 1863 utgjorde Gränna stad en egen kommun, Gränna stad. Stadsprivilegierna medförde att Gränna hade egen rådstuvurätt (rådhusrätt) och att tull togs upp på alla varor som fördes in i staden från den kringliggande landsbygden. Lite söder om Gränna, försiktigtvis utanför tullarna, låg avrättningsplatsen med det beskrivande namnet – Galgen. Gränna är berömt för sina fruktodlingar och sin polkagristillverkning. Härifrån utgår också färjetrafiken till Visingsö. Salomon August Andrée, under sin livstid oftast bara kallad S. A. Andrée, född 18 oktober 1854 i Gränna, död i oktober 1897 på Vitön, var ballongfarare och känd för Andrées polarexpedition, sitt misslyckade försök att nå Nordpolen med vätgasballong, idag finns ett museum i om expeditionen i Gränna.

Sevärdheter:  Andréemuseet/Grenna Kulturgård, polkagristillverkning, gamla stadskärnan

Visingsö

remmalag-1Visingsö  är Vätterns största (Sveriges 33:e största) ö med en area på 25 kvadratkilometer. Enligt legenden skapades ön av jätten Vist när han kastade ut en tuva i sjön för att hans fru skulle ha något att kliva på när hon tog sig över Vättern.

På 1100- och 1200-talet var Visingsö centrum för den ännu sköra svenska kungamakten. Näs slott anlades på öns södra udde och tjänade som bostad åt bland andra Magnus Ladulås. Förekommer i Jan Guillous Arnböcker.  Under 1600-talet utövade den mäktiga Braheätten sin makt från borgen Visingsborg på öns östra sida. Idag återstår bara ruiner av båda anläggningarna.

För att säkra tillgången på bra timmer åt den svenska flottan lät kronan på 1830-talet anlägga en flera hundra hektar stor ekplantage på ön. Fram mot mitten av 1800-talet hade man planterat cirka 300 000 ekar varav många finns kvar än idag och upptar en areal på cirka 360 ha.

Sevärdheter: Remmalag, med möjlighet att åka turer under sommaren, Brahekyrkan, Visingsborg och Nääs ruinen.

Jönköping

Jönköping / HuskvarnaJönköping grundades troligen under Magnus Ladulås tid som en centralort för handel och en politisk knutpunkt riktad mot Danmark i söder, genom att Eriksgatan (kungsvägen) gick fram söder om Vättern. Den 18 maj 1284 fick staden sina stadsprivilegier – som första stad i Sverige. En gynnsam privilegiepolitik från kronan och ett allmänt ekonomiskt uppsving gav goda tillväxtbetingelser. Jönköping från 1634 blev administrativt centrum och säte för Göta hovrätt. 1800-talets Jönköping är känt som liberalernas och tändstickornas stad. Göta kanals tillkomst (1822–32) gynnade köpenskap och sjöfart. Efter utbyggnad av hamnen vid 1800-talets mitt och järnvägsförbindelser (med Falköping 1863 och Nässjö 1864) växte industrier fram med bl.a. pappersbruk och gjuteri.  Idag  finns många stora företag i Jönköping, bland annat har Husqvarna AB och Intersport huvudkontor i Jönköping. Jönköping är residensstad och administrativt centrum i regionen. Här finns ett flertal statliga verk och rättsvårdande myndigheter.

Sevärdheter: Tändsticksmuseet, John Bauers museum, Sofiakyrkan, Kristine kyrka, Dag Hammarskjölds födelsehus.

Habo

HaboHabo ligger vid Vätterns västra strand i Västergötland, inte långt från Jönköping. Vid kommunreformen 1952 lades de tidigare kommunerna Gustav Adolf och Habo samman till storkommunen Habo. Inför bildandet av Västra Götalands län 1998 överfördes kommunen, liksom grannen Mullsjö, från Skaraborgs län till Jönköpings län, efter att invånarna röstat för detta i en rådgivande folkomröstning.  Habo kyrka som är en mycket berömd kyrkobyggnad. Den är församlingskyrka i Habo församling. Kyrkan brukar kallas för ”Träkatedralen vid Vättern”. Kyrkan är en träkyrka som fick sitt nuvarande utseende 1723. Kyrkans arkitektur påminner om en katedral, men är byggd helt i trä. Den är till formen en basilika, med ett högt mittskepp och två lägre sidoskepp. Kyrkan målades 1741-1743 av två Jönköpingsmålare, Johan Kinnerius och Johan Christian Peterson. Målningarna illustrerar Luthers katekes’ sammanfattning av den kristna läran.

Sevärdheter: Habo kyrka, fiskeläger vid Vätterns strand, Karléns Fiske.

Mullsjö

sjoMullsjö

Mullsjö kommun ligger i Västergötland med gräns mot Smålands nordvästra hörn. Mullsjö är en till ytan liten kommun med ett dominerande tätortsboende. Av kommunens drygt 7000 invånare bor 5600 inom tätorten Mullsjö och ca 800 i den andra tätorten Sandhem. Kommunen ligger i en naturskön bygd med öppet landskap, skogar, sjöar och vattendrag, vilket gör att många turister kommer hit under hela året. Under vintern förvandlas Mullsjö till en av Sydsveriges största vintersportorter. Det visar man i kommunvapnet i blå sköld en iskristall av silver och däröver en grantoppskura bildad ginstam av silver, som föreslogs på 1970-talet av kommunens fritidsnämnd, för att marknadsföra kommunen som vintersportcentrum. Mullsjö är känt för sin slalombacke Knaggebo, som årligen lockar ett stort antal turister från såväl Norden som delar av Europa.

Kommunens område motsvarar socknarna: Bjurbäck, Nykyrka, Sandhem och Utvängstorp. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Vid kommunreformen 1952 uppgick kommunerna i den då bildade Mullsjö landskommun. Mullsjö kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Mullsjö landskommun.

Inför bildandet av Västra Götalands län 1998 överfördes kommunen, liksom grannen Habo kommun, från Skaraborgs län till Jönköpings län, efter att invånarna röstat för detta i en rådgivande folkomröstning.

Sevärdheter: Fotogalleriet i Mullsjö, Bjurbäcks konsthall, Hantverkshuset i Sandhem, Muséet Svenska Trägubbar Mullsjö.

Tidaholm

merkraftorTidaholm fick sina stadsrättigheter 1910. Genom Tidaholm rinner ån Tidan. Hellidens slott, på västra sluttningen av Hellidsberget, med milsvid utsikt över Tidaholm och flera av de västgötska platåbergen, byggde baron Hans Henric von Essen 1858 en herrgård. Hans Henrik gjorde med stor energi Tidaholm till en tätort och industriort. Han moderniserade järnbruket och utvidgade det med en mekanisk snickerifabrik. Sedermera blev bruket den svenska bilindustrins vagga. På 1860-talet startade Hans Henrik Vulcans tändsticksfabrik som blev världens största i sitt slag. Idag i Tidaholm finns bland annat Tidaholms anstalten som är ett av Sveriges största och säkraste fängelser. Samt Sveriges enda tändsticksfabrik och kökstillverkaren Marbodals fabrik.

Sevärdheter: Tidaholms Museum, Kungslena kyrka, Suntaks gamla kyrka, Turbinhusön och Falks Grav.

Hjo

HjoHjo är en trästad vid Vätterns västra strand. Hjo är känd som stad vid sekelskiftet 1400 och var Västergötlands hamnplats vid Vättern. Tack vare tidiga järnvägsförbindelser (Hjo-Stenstorps Järnväg) och den populära Hjo vattenkuranstalt, som lockade rika besökare, fortsatte Hjo att växa även efter att Vätterhamnarna förlorat sin betydelse.  I stadsparken, som också ligger utmed vätterstranden, finns ett Vätternakvarium. Parken anlades i slutet av 1800-talet i samband med bildandet av Hjo vattenkuranstalt. Vid torget ligger Hjo kyrka. Genom centrum flyter Hjoån. Hjo sägs också vara förebild till Grönköping i Grönköpings Veckoblad.  Hjos slogan är –  I love Hjo!

Sevärdheter: Hjo stadspark, hamnen med den berömda Hjo-siken, Vätternakvariet och stadens karakteristiska träbebyggelse.

Karlsborg

KarlsborgKarlsborg är känt för Karlsborgs fästning som byggdes under åren 1819-1909 som en del i det så kallade centralförsvarssystemet där en rad starka fästningar planerades i det inre av Sverige. Karlsborgs fästning belägen på Vanäs udde i Vättern började byggas 1819 för att förverkliga den så kallade centralförsvarsidén. Det ursprungliga namnet var Vanäs fästning och platsen valdes av Baltzar von Platen i samband med byggandet av Göta kanal. Kanalbygget påbörjades i Forsvik, 7 kilometer nordväst Vanäs. Fästningen är ett av norra Europas största byggnadsverk och är huvudsakligen uppförd i kalksten från Omberg. På grund av minskade anslag dröjde det ända till 1870 innan fästningen var i fungerande skick, och först 1909 var den helt färdig Karlsborg är Sveriges reservhuvudstad, med plats i fästningen för bland annat riksdag, regering, valutareserv och kungahus vid krig eller annan fara. Därför är Karlsborgs slogan är – Sveriges reservhuvudstad!

Sevärdheter: Karlsborgs fästning med äventyrsguidningarna, Forsvik och båten Eric Nordevall II, hamnen till Göta kanal.

Askersund

AskersundAskersund härstammar från ordet ”aeske” eller ”aska” som var beteckningen på askdunge. Samhället låg vid ett sund som omgavs av askar så namnet blev ”askdungen vid sundet” och så småningom Askersund.  Askersund fick köpingsrättigheter under Johan III (under Vadstena stad) och sina stadsrättigheter 1643. Askersund är en hamnstad vid Vättern och var före järnvägen en utskeppningshamn via Göta kanal av varor från den omkringliggande trakten, däribland Skyllbergs bruk. Ett bolag för båttrafik Göteborg-Askersund grundades 1850. Kajerna byggdes ut i mitten av 1860-talet. Stadskärnan är fortfarande präglad av sin trähusbebyggelse och sina två kyrkor. Sofia Magdalena är ritad av Olof Tempelman och Landskyrkan av Jean de la Vallée och Erik Dahlberg. Staden ligger i utkanten av skogen Tiveden vid sjön Alsen som utgör nordligaste delen av Vättern och utmed sjön strax utanför staden ligger Husabergsudde med bad och camping. Från staden har man utsikt över Vättern och Tivedsskogen. På andra sidan vattnet syns Prins Gustafs slott, Stjernsund.

Sevärdheter: Sofia Magdalena kyrkan, Landskyrkan, Stjernsunds slott och Tiveden.