Turistambassadörerna: Nytt café i stationshuset i Sya

Namn: Erika Frost
Ålder: 35 år
Bor: i ovanvåningen på stationshuset i Sya
Familj: Jonas Frost som också är kock och delägare i caféet, en bebis och en stationskatt som heter Börje
Oväntat specialintresse: älskar trädgård och odling

Erika Frost har ägnat sitt liv åt att kocka, laga mat och baka. Det var på sommaren 2017 som paret Frost av en slump fastnade för stationshuset i Sya. De blev direkt förälskade i huset och platsen. Strax efter att de flyttat in öppnade de Open New Doors Bahnhof som är ett café, restaurang och bageri med fokus på ekologiskt, närproducerat och 100% växtbaserat.
– Vi trodde att det skulle vara ganska lugnt den första sommaren. Det är lite speciellt det vi gör med helt växtbaserad, mestadels närodlad och ekologisk mat. Men på invigningen kom det 500 gäster! säger Erika. Är det svårt att få tag på närproducerat och ekologiskt?
– Det har varit lätt att få tag på allt. 95% av det vi säljer är ekologiskt. Sommartid kommer mer än hälften av grönsakerna från granngårdarna!

Sya ligger cirka sju kilometer från Mjölby och tre minuter från E4:an.
– Här är jättefint. Vi har en å intill som ger känslan av närhet till vatten och där kan man bada. Bygden är oerhört gästvänlig. Vi blev mottagna med öppna armar, berättar Erika entusiastiskt. Besökare som är ute efter naturupplevelser kan gå den lilla vägen ner till Svartån. Där finns en allmän badplats. Helt nära ligger också ”Nostalgihuset” som har loppis och säljer retrosaker som jukeboxar och liknande. Sommartid öppnar ännu fler loppisar upp sina portar i närheten.

Här hittar du vandringsleder för alla smaker

Skärgård, urskog, bokskog, rullstensåsar och vidunderliga vyer. 
Nej, vi pratar inte om landets alla nationalparker. 
Det handlar om ett stenkast eller två från Vätterns kustlinje.

Säg vandringsleder och de flesta tänker Norrland, eller möjligen norra Svealand, men du behöver inte resa norrut för att uppleva platser som tar andan ur dig. Den delen av Sverige där du är just nu är en skatt för vandring med naturupplevelser, äventyr och rekreation. Är ni en barnfamilj med små medlemmar och vill konsumera spring i benen och samtidigt andas skogsluft och få mersmak för naturen så är tipset: Plocka russinen ur kakan! Välj det gottaste från buffén! Naturreservatet med Tabergs topp, som passeras under Södra Vätterleden, är definitivt ett russin. Utdelningen är generös i förhållande till insatsen – drygt en kilometers vandring uppför. Att stå vid foten av berget som reser sig 121 meter över sin omgivning (343 meter över havet), och tänka ”Nu ska vi bestiga berget!” är kittlande för alla familjemedlemmar. Det är inte för inte som Carl von Linné kallade Taberg för ”Smålands mirakel”. Förutom den fantastiska utsikten – ”Titta, där är Jönköping och Vättern!” – väntar på toppen ett bergskafé med allt från riktiga måltider till glass och pannkakor.

Mersmak
Hjässan i Ombergs Ekopark har också goda chanser att ge mersmak för knattevandrare. Parkerar man vid Hjässatorget så är högsta toppen bara en brant stigning på cirka 400 meter bort (261 meter över havet). Det finns inget kafé på toppen, men utsikt över Vättern, fågelsjön Tåkern och Östergötlands slätter är lätt värd höjdmetrarna uppför. Och när det gäller kafé är 31:ans Glass och Kök i Hästholmen populärt. För familjer med större barn, som tål tuffare utmaningar, är Ellen Keys led på Omberg ett bra alternativ. Sex kilometer med rullstensås, slåtteräng, bokskog, milsvid utsikt och en damm som huserar grodor och paddor. Vill man kombinera vandring med bad i Vättern finns Östgötaleden i Medevi – Västanvik. Den här leden är variationsrik och innehåller både skärgård med klippor, sandstränder, tallskog och våtmark med spänger och har ett rikt fågelliv.

Pensionärerna Eva Nyqvist och Rita Lårdh brukar regelbundet promenera längs leden, året runt, ett par timmar åt gången.
– Västanvik känns unikt med sin omväxlande natur. Det här området är väldigt kärt för mig, säger Eva som numera bor i trakten. Rita, som bor i Motala, gör extra besök till Västanvik under sommaren, då tillsammans med barn och barnbarn.
–För de fina badplatsernas skull, säger hon.

Urskog och vildmark
Nästan rakt västerut från Västanvik, på andra sidan Vättern, finns ”en av de vildaste skogarna i Sydsverige”. I urskogen i Tivedens nationalpark finns över tre mil markerade leder i väldigt kuperat skogslandskap med vildmarkssjöar, grottor, sprickdalar och gigantiska klippblock från inlandsisen. Det här är natur som fascinerar både stora och små äventyrare. För vuxna som har spring i benen lämpar sig Hökensås naturreservat för träning. Här samsas vandrare, löpare och cyklister. Nytt för i år är att den långa leden, 19 kilometer, har anpassats och godkänts för mountainbike. Lederna böljar fram genom ljung och lingonris, upp på rullstensåsar och förbi små rogivande sjöar. Underlaget är mjukt och relativt fritt från rötter och markeringarna är många och tydliga, precis som under långlopp. Stillhet Vill man komma både naturen och varandra riktigt nära kan man göra en flera dagars vandring på Södra Vätterleden. Den åtta mil långa leden från Mullsjö till Huskvarna passerar fyra orter och sju naturreservat. Här erbjuds allt från stillhet och lugn i skön natur till bruset nära tätorter och civilisation. Praktiskt både för den som vill åka kommunalt till och från leden och för den som vill göra en avstickare och fylla på med energi. Och när allt är sagt och gjort visar det sig att lederna runt Vättern i själva verket består av mer russin än kaka…

Turistambassadörerna: – Vi jobbar för att det är roligt!

Namn: Marlies och Hein de Kort
Specialintressen: Djuren, hunden Sen-na, katter, höns och får.

Familjen de Kort har precis tagit lunchpaus i bygget av en brygga. Stämningen är som vanligt familjär och välkomnande. Hur hittade ni från Holland till Tiveden?
– Det var en slump. För nio år sen var vi i Tiveden och bodde här på campingen. Vi trivdes jättebra, det kändes som att vi hittat hem. Vi pratade mycket med de som drev campingen och fick veta att den var till salu. Så vi bestämde oss och flyttade hit. Det var aldrig nåt vi gått och drömt om, men det kändes rätt. När hjärtat spelar en roll, så händer det saker. Det som är så fantastiskt med Tiveden är dels den fina naturen, men också att en känner sig välkommen. Det finns en sammanhållning här, även om alla har sitt så möts vi i vår kärlek till området.
– Vad vill ni bjuda era campingäster på när de kommer?
– Vi vill att alla ska få ha sin egen plats, men också trevliga gemensamma ytor. Vi försöker skapa förutsättningar för en lugn semester där gästerna gör saker tillsammans på eget initiativ. Vi jobbar med campingen för att vi tycker det är roligt och för att kunna göra det vi är bra på tillsammans med och för hela familjen. Vi är campingen och campingen är vi. Vi strävar naturligtvis efter att utvecklas, men inte växa oss för stora. Och så ska det vara fräscht och genuint, vi gör så mycket vi kan själva. Samtalet flyter på och kärleken till Tiveden och arbetet, lyser ständigt igenom. Viskar välkommen till en campingplats där hjärtat spelar roll.

Vättern – en urgammal transportled

Vättern var länge den bästa förbindelselänken mellan Östergötland och Västergötland, Närke och Småland. Idag utgörs sjötrafiken huvudsakligen av Visingsöfärjor, en handfull lustfartyg och fritidsbåtar.

Före bilens och de stora vägarnas intåg, levde, arbetade och dog folk på Vättern på ett sätt som är svårt att föreställa sig för oss som är födda efter 60-talet då sjöfarten drastiskt avtog. Större lastbilar tog över frakterna och bilismens framfart gjordes möjlig genom bygget av E4:an och andra infrastruktursatsningar.

Vätterskepparen Janne Göthberg beskriver under en berättarkväll på Grenna museum, vättertrafiken och skepparsläktens levnadshistoria. Hans unika bildmaterialet visar skeppsbyggen, lastfartyg, bryggor, hamnar, kanaler och människor som arbetat på Vättern. Bilderna speglar historien och livet på Vättern under nästan ett sekel. Bilden av hur Vättern var full av skepp och mindre båtar målas upp. 1955 började Janne själv som 14-åring sin sjöfartsbana på skeppet ”Minna”. Jan-Olofs dagboksanteckningar beskriver detaljrikt en kockjungmans upplevelser från sommaren 1955:

”Vi hade kört upp till Baskarp på natten, från Motala där vi hade lossat tackjärn dagen innan. Nu ligger vi förtöjda vid sandtagets brygga och ska lasta sand till Västervik. Det är dags att ”lucka av” till lastrummet, och transportbandet sätts igång, sanden kommer i en strid ström. Nu har sådana ”moderniteter” som lastmaskiner kommit till Baskarp. Den såg ut som en traktor med wire över hytten, som lyfte lastskopan. Detta underlättade otroligt mot förut då all sand skulle ösas för hand med skyffel. Vid åttatiden kommer mor ner med en stor korg med mat, innehållande 12-15 kakor nybakat rågbröd, och en middag som senare dukades upp, oftast köttbullar och potatis. Det smakade bra att få sätta sig vid dukat bord en gång, i vanliga fall var det ju alltid jag som skulle laga maten. Jag var ju yngst ombord.”

Förutom att sjölivet var slitigt innebar det långa tider borta från familjen. Sommarlivet och vinterlivet skiljde sig dock mycket åt. Om somrarna följde fruarna och barnen med på båtarna. Jan-Olof Göthberg slutade som skeppare 1963.

Bryggorna runt Vättern
Ståtliga bryggor att lägga till vid fanns runt hela Vättern och de spelade stor roll. Här lastades mängder av gods och passagerare, böndernas boskap och mycket annat. Det var här det hände. Numera finns bara små rester kvar av dessa bryggor. Ända sedan medeltiden har tungt lastade segelskutor farit med järn, byggnadsmaterial, passagerare och allehanda jordbruksprodukter över Vättern. I början av 1900-talet var det mestadels böndernas produkter som forslades till Jönköping för försäljning på marknaderna till stadsborna. Det fraktades mycket asptimmer till tändsticksindustrierna i Jönköping och Tidaholm via Hjo. Asptimret kom på större båtar från Ryssland eller baltstaterna till Mem där Göta kanal mynnar ut. Munksjöfabriken hade fyra egna båtar. Från Olshammar transporterades pappersmassa till Tyskland. I början av 1900-talet anlades en kalksandstensfabrik vid Svedudden i Baskarp. Den brann ned på 1920-talet. Då byggdes en anläggning för förädling av sand för att förse gjuterierna med. Flinta från Mön i Danmark fraktades och krossades i Baskarp till sandpapperstillverkningen. Det var en ohälsosam verksamhet som ledde till att många fick ”stenlunga” och dog.

Passagerarbåtarna
En annan last var såklart passagerare. Passagerarbåten ”Sveudden” gick mellan Jönköping och Hjo. Den la till vid alla bryggor däremellan. ”Motala express” var en passagerarbåt som från början gick mellan Jönköping och Motala. En av de äldsta bevarade ångbåtarna, s/s Trafik, går fortfarande under sommartid mellan Hjo och Visingsö och någon gång varje sommar även till Hästholmen.

Turistambassadörerna: Natursköna Hjo har många lockelser

Namn: Annika Karlberg
Ålder: 56
Bor: Lägenhet i den gamla stallbyggnaden Röda Stallet, Hjo (mellan Hjo och Norra Fågelås kyrka) Familj: De tibetanska terrierna Mimmi och Nessie Oväntat specialintresse: Ridning och en önskan om att få tid att spela golf.

Den välbevarade och Europa Nostra-klassade trästaden Hjo lockar mängder av besökare sommartid. Här kan man också bo över i lantlig miljö. Röda Stallet B & B erbjuder logi i en charmig gammal stallbyggnad som byggdes om i slutet av 1980-talet. Annika Karlberg hade länge fun-derat på att starta eget och köpte fastigheten 2006. Hon kom då närmast från Gotland där hon arbetade som researrangör.

– På Gotland är det stockholmspriser, men här var det billigare och eftersom tillströmningen är så stor kändes det tryggt att starta något här. Från början hade hon tänkt ha stängt vintertid, men nu kommer gästerna året runt, så det blev som lantbruksarbetet, en livsstil. Röda Stallet B&B räknas som Hotel Garni – med hotellstandard men utan restaurang.

– Allt ingår, även frukost och varje rum har sin egen utgång med veranda så man kan sitta ute i det gröna och njuta på morgonen eller grilla på kvällen. Det är 300 meter till Vättern där man kan ta sig ett dopp.

– Hjo är oerhört naturskönt. Min favorit är Hjoåns dalgång, ett naturreservat där ån rinner från Mullsjön ner via vattenfall och forsar till Vättern, och man kan följa öringens vandring uppåt när den ska leka. För den som önskar bada finns Strandpromenaden, badet i Hjos hamn eller Breviks sandstrand. Runt om i hela staden finns vackra trähus och i Stadsparken är det fint att bara flanera runt. Hjo är också känt för Svenskt Tenn, sitt konsthantverk och glasskiosker. Vid hamnen serveras vättersik och lokala delikatesser.

– Golfbanan på Hökensås är väl värd ett besök – den har 27 hål, tre slingor och en fantastisk utsikt.

Upplev Vättern från sjösidan

Olaf Svensson i Motala har levt med och på Vättern i över 40 år. Sedan 15 år tillbaka driver han Motala Kanaltrafik AB. Som skeppare på M/S Kung Sverker vill han ge människor en härlig sjöupplevelse, inte minst till alla de som inte har egen båt.

– Ibland kommer det ombord Motalabor som säger att de bott här i mängder av år men aldrig varit ute på Vättern, säger Olaf.
– När de får se Motala från sjösidan, eller när vi glider in ända fram till slottet i Vadstena, så blir de imponerade. Och det är ju helt enkelt en fantastisk sjö. Vi färdas ju på dricksvatten.
Med M/S Kung Sverker erbjuder Olaf Svensson naturkryssningar ut på Vättern u-der hela sommaren. Likaså längs Göta kanal. Eftersom skepparen är både guide och en god berättare, så blir det extra intressant och lärorikt för passagerarna.
– Ja, jag brukar berätta om kanalens historia och om öarna och annat intressant där ute på Vättern. Hälften är i alla fall sant, säger Olaf med ett brett leende.

Motalabuktens vackra öar
Under en tretimmarskryssning får passagerarna uppleva Motalabuktens vackra öar, Fjuk, Åholmen och Sandön.
– På lilla Fjuk bodde en gång i tiden 22 personer. Här fanns till och med en skola med en fröken, berättar Olaf Svensson, och den historien är sann.

Kung Sverkers passagerare får även ta del av den spännande berättelsen när Olaf Svensson och hans bror Åke hittade vraket efter Eric Nordevall, hjulångaren som förliste i Vättern 1856. Olaf pekar ut platsen och berättar om hur bröderna som unga amatördykare lyckades hitta vraket som många andra letat efter i åratal. Nu finns skeppets historia bevarad i Forsvik där också Eric Nordevall II byggts upp och tar med passagerare ut på Vätterns vatten.
Kryssning på Göta kanal
Olaf Svensson och M/S Kung Sverkers huvudnäring är dock turerna på Göta kanal. Under resan passeras flera kulturhistoriska områden, som kanalens grundare Baltzar von Platens grav, Motala Ström, Charlottenborgs Slott och Motala Verkstads gamla fabriksområde.
Här ingår också slusstrappan i Borenshult, som är kanalens brantaste och som består av fem sammankopplade slussar med en total höjdskillnad på mer än 15 meter.
En spektakulär upplevelse bara det. Och naturligtvis bjuder skeppare Olaf Svensson på intressanta berättelser om slussarna och hela Göta kanals tillkomst.
Vätterns norra skärgård
”Sveriges hemligaste skärgård.” Så kallas Vätterns norra skärgård som är både naturreservat och ekopark. Här ligger cirka 250 öar, kobbar och skär och väntar på besökare. Och du måste inte ha egen båt för att ta dig dit.
Under hela sommarsäsongen tar M/S Wettervik med passagerare ut i den unika sötvattensskärgården. Passagerarbåten har Askersund som hemmahamn och härifrån görs både längre och kortare kryssningar. M/S Wettervik kan också chartras för kalas ute i den vackra skärgården, eller varför inte till ett bröllop. Kapten Johan Bergsten har rätt att viga samman par såväl ombord som iland.
En båt för alla
Företaget Askersunds Skärgårdstrafik AB och båten M/S Wettervik drivs av Johan och Marita Bergsten. Deras ledord är tillgänglighet.
– Vi arbetar med mottot ”En båt för alla”. Därför har vi hela tiden arbetat med tillgänglighetsanpassningar, så att även människor med olika funktionsvariationer kan komma ut på sjön, säger Johan Bergsten.
För många Askersundsbor är M/S Wettervik, och även företagets mindre båt Pricken, ett sätt att då och då komma ut i Vätterns skärgård.
– Många återkommer och gör en tur eller fler med oss varje sommar. Vi har också många bussgrupper från hela Mellansverige.
Johan Bergsten inser att han har en vacker arbetsplats:
– Ja, utan tvekan är den fin. Det är otroligt vackert där ute, klart vatten och en fantastisk natur. Det är kul att kunna erbjuda passagerarna detta, menar han.
S/S Trafik i Hjo
I Hjo finns S/S Trafik, ett av Sveriges äldsta och bäst bevarade ångfartyg. Fartyget är K-märkt av Sjöhistoriska museet och bedömdes ha ”ett synnerligen stort kulturhistoriskt värde”.
Trafik drivs av den ideella föreningen Sällskapet S/S Trafiks Vänner, som vårdar och trafikerar fartyget. Turerna går under sommaren till Visingsö. En dag om året går det att följa med på ångarens ursprungliga rutt mellan Hjo och Hästholmen. Det sker i samband med Slöjdmässan i Hjo. En gång om året görs ytterligare en tur över Vättern, då till Vadstena.
Hyr en båt eller kajak
Kersti Beck Larsson är turiststrateg på Askersunds kommun och själv en entusiastisk kajakpaddlare.
– Jag har paddlat på många platser både i Sverige och utomlands, men inget slår en kajaktur på Vättern, menar hon.
Där går det att se tre-fyra meter rakt ned i det blå. Man kan ta en mugg vatten direkt ur sjön utan att vara orolig för kvaliteten. Här finns orörd natur längs stränderna och på öarna, och ett fantastiskt fågelliv.
Att Kersti Beck Larsson trivs där ute råder ingen tvivel om. Hon sporrar även andra till samma intresse genom att ta fram kajakleder och hålla i kajakkurser och grupputflykter.
Kersti Beck Larssons favoriter för en kajaktur:
• Utanför naturreservatet Utnäset. Här finns låga skär och kobbar. Och höjer man blicken så ligger Storvättern där utanför.
• Harge Uddar.
• Rödgavelns grotta utanför Omberg.
Att komma ihåg: Gör paddelturen efter din förmåga. Paddla aldrig ensam. Ha koll på vädret (vindar). Ha med mobiltelefon och extrakläder i vattentäta fodral.
Olshammars pittoreska hamn
Ett utmärkt sätt att ta sig ut på Vättern med kanot, kajak eller en mindre båt är att utgå från Olshammars lilla och pittoreska båt- och gästhamn. Härifrån nås smidigt och snabbt ”Sveriges hemligaste skärgård”, med massor av stora och små öar. Naturhamnar finns på de flesta av dem. På vissa av öarna är det även tillåtet att övernatta i tält eller vindskydd.
Vid Stora Aspön kan den som vill kliva iland och sträcka ut benen längs en vandringsled runt ön. Väl här ute får man inte heller missa idylliska Stora och Lilla Hjortsholmarna som är båtfolkets favorit.
Här bland alla öarna kan besökare uppleva naturens skiftningar, både lugn och dramatik. Och ett rikt djurliv. Med lite tur svävar havsörnen ovanför mot en blå himmel.
Att hyra båt
Vill du hyra båt, kanot, kajak eller kanske stand-up-paddle-board? Det finns många uthyrare runt Vättern. Bästa sättet att hitta dem är att ta kontakt med någon av de aktuella turistbyråerna, eller att gå in på kommunernas hemsidor. Och om du hyr: Tänk på säkerheten, var försiktig, ta inga risker, gör färdplanen på sjön efter din egen förmåga.

Turistambassadörerna: Artrik natur omger vandrarhemmet

Namn: Hanna Theel
Ålder: 38 år
Bor: Hus i Alvastra, Omberg
Familj: Björn och döttrarna Allie och Olivia
Oväntat specialintresse: Jag är i grunden utbildad make-up artist.

Omberg och den unika, artrika naturen kring Vätterns strand har i alla tider haft en speciell dragningskraft. Hit vallfärdar såväl natur- som litteratur- och andligt och intresserade från både när och fjärran. I centrum Ekopark Omberg ligger Stocklycke vandrarhem som drivs av Hanna Theel. Hon älskar att ta emot och möta gästerna som kommer.
– I år startade säsongen tidigt! Redan i mars har det börjat röra på sig, även vädermässigt. Den vilda ramslöken har tittat fram, den tar vi vara på, liksom nässlor och annat.

Hanna har arbetat i branschen sen 2010, då hon och maken Björn köpte det gamla församlingshemmet vid Tåkern som de omsorgsfullt renoverade för att starta vandrarhem. Tåkerns vandrarhem har vunnit flera priser i STF:s årliga omröstningar, och 2016 blev det Årets vandrarhem. Många fågelskådare söker sig till sjön Tåkern under säsongen. 2018 tog paret över vandrarhemmet i Stocklycke som Hanna nu valt att fokusera på. Här vaknar man upp till ljudet av porlande bäckar och fågelkvitter, och i caféet serveras hembakat och lättare rätter med ekologiska, lokalodlade grönsaker. Från Stocklycke utgår långa vandringsleder, i närheten ligger Ellen Keys villa Strand med den vidsträckta bokskogen, Alvastra klosterruin och Vadstena. Nytt för i år blir ett nystartat mikrobryggeri – Omma bryggeri – som kommer att tillverka lokalbryggt öl med olika smaksättningar, bland annat granskott. I Naturum vid Tåkern invigdes 2014 Estelles upplevelserika sagostig.
– Våra barn tröttnar aldrig på att gå den med alla fina trädjur, gömda i naturen, avslutar Hanna.

Tysta platser lockar på semestern

På semestern lämnar många av oss stressiga städer och jobb för att få lugn och ro. Vad är det då som lockar när vi väljer en plats att spendera vår ledighet på? Vi tittar på kartan. Hur långt från vägar och andra hus ligger boendet? Helst vill vi ha nära till en sjö också.

Vättern ligger blank och farligt vacker. Jag spanar ut mot Visingsö som ligger där utslängt mitt emellan Östra Vätterbranterna, där jag befinner mig, och Hökensås på andra sidan. Det är tyst inne i torpet som legat här sedan 1840. Då fanns inte grusvägen som nu går här nedanför. För att ta dig hit var du istället tvungen att gå längs en smal brant väg från hamnen vid Vätterns strand. Det andra alternativet för att ta sig hit till torpet var via skogsvägen från byn Smedjeberg, cirka en mil söder om Gränna.

Förlora fästet i tid och rum
Just den vägen tog författaren och akademiledamoten Elin Wägner i slutet av 30-talet då hon var här för att besöka släktingar. Hon höll under den tiden på att skriva sin bok Tusen år i Småland. Vid Smedjeberg stannade Elin upp och fastnade för den magiska utsikten och stora tystnaden. Där på den gamla slingriga och backiga vägen stod hon alltså en aprilmorgon och spanande ut över en hisnande vy över Vättern. Upplevelsen inspirerade henne så starkt att hon lät teckna ner den och det fick bli början på boken:

”Ett par mil norr om Vätterns sydspets gör den östra stranden en utbuktning och reser sig samtidigt högt och brant ur vattnet. På denna blickpunkt ligger några röda smålandsgårdar samlade till ett grannhälle som heter Smedjeberg. En morgon tidigt i april körde mig en god vän genom skogen som skiljer byn från stora vägen Stockholm-Jönköping. I skogsbrynet slog en utsikt emot oss vars djärvhet och svikt kunde förstumma en. Under en grå snötung morgonbelysning utbredde sig den isvita tomma oändligheten. Uti denna oändlighet låg slungad som en lasso en vinande stram blå båglinje. Så drömlik och förvillande var denna syn att vi kom bort oss och förlorade vårt fäste i tid och verklighet.”

ur Tusen år i Småland (1939) av Elin Wägner

Så var det år 1939. Står du på samma plats idag blickandes ut över vida Vättern kommer du alls inte slås av tystnaden utan av dånet från Europaväg 4. Elin Wägners resa genom Småland skedde alltså mer än 20 år innan E4:an existerade. När den sedan byggdes på 1960-talet måste det ha varit det mest genomgripande som hänt landskapet på östra sidan Vättern sedan båten uppfanns. Det går knappast att föreställa sig ett ljudlandskap utan E4:an men Elin Wägners beskrivning fick mig att börja fundera på betydelsen av tystnad när vi upplever en plats.

Är detta möjligtvis en beskrivning på vad vi söker när vi vill bryta med vardagens stress och komma bort från informationsflöde och förväntningar? Känslan av att förlora fästet i tid och verklighet, vare sig det är på en strand i Indien eller på en stubbe i skogen? Och var hittar vi tysta, rofyllda platser runt Vättern?

Tysta i skogen
För att komma bort från E4:an som ljuder även utanför torpet där jag sitter och skriver, far jag till ”tystnaden” i Råbyskogen någon mil bort. Råbyskogen är ett naturreservat som ligger öster om samhället Skärstad. Här får du uppleva gammal barrnaturskog i kuperad terräng med vackra skogstjärnar och bauerkänsla. Bauerleden går här igenom. Skogen besöks under veckorna bland annat av gymnasieelever som gör naturstudier organiserat av naturskolan Ekobussen. En övning som praktiseras flitigt, precis som de övriga av landets 100 naturskolor gör, är den sinnliga övningen ”att sitta tyst i naturen”. Det märkliga med denna övning är att den skapar mycket känslor i såväl barn, ungdomar som vuxna. En del blir lite rädda, andra nästan somnar. Den vanligaste reaktionen är att vi vill fortsätta. Tystnaden och ron ger mer-smak, bara vi ges möjligheten att stanna upp.

Skogsbad
Företeelsen skogsbad innebär på liknande sätt att med vägledning använda sinne för sinne i skogen. Sedan ett år tillbaka går det att få skogsbad på naturturismanläggningen Urnatur utanför Ödeshög i Östergötland.
Ulrika Krynitz är ekolog och en av grundarna av Urnatur. Tillsammans med Åsa Ottosson erbjuder hon skogsbad på sommaren. Ulrika berättar att ursprungligen kommer idén från Japan. Där är skogsbad, Shinrin-yoku, vanligt sedan 80-talet. I Japan certifieras till och med skogar som konstateras vara extra bra för välbefinnandet. Under skogsbadet får deltagare på uppmaning aktivera sina sinnen till exempel genom att smaka på ätliga växter, dofta på mossa och stilla lyssna på skogens ljud. Ulrika förklarar att naturens dofter har en naturligt avslappnande inverkan. Hon konstaterar också att skogens egna ljud, som trädsus och fågelkvitter, inte upplevs som distraherande utan snarare är lugnande. Detta skiljer sig från hur hjärnan påverkas av det kontinuerliga bruset i staden. Ulrika har märkt ett ökat intresse för Urnatur och att övernatta i trädhusen, framförallt från den yngre generationen. En av de mest positiva och starka upplevelserna som besökare vittnar om är mörkret och tystnaden i skogen när ingen elektricitet finns att tillgå.

Tyst retreat
Något som tangerar skogsbad är tyst retreat som oftast hålls på en naturskön plats med vacker och rofylld omgivning. Cirka en mil söder om Gränna ligger Wettershus retreatgård. Vägen hit går genom en gångtunnel under E4:an. Ett hundratal meter ner blir det snabbt tystare! Snart hörs istället Vättern skvalpa mot stranden. Promenaden går bitvis längs Franciskusleden. Platsen är magisk. De låga bruna husen smälter in i landskapet. Här möter jag Rosie Gard, föreståndare för Wettershus retreatgård. Hon berättar att om du anmäler dig till någon av retreaterna får du komma och bara vara, vandra i branterna och meditera under tystnad. Rosie kallar sig själv själavårdare. När besökarna kommer får de veta att de ska få vara med om ”gåvan att vara avkopplade”. Inga telefoner alltså. Efter vistelsen är det vanligt med kommentarer som ”något av det bästa jag varit med om”. Rosie menar att när vi möts utan ord så möts vi på ett djupare plan, för i tystnaden skärps våra sinnen. Kontrasten är stark till hur vi annars lever. Hon säger att ”vi lever på ytan”, och att vi då missar möjligheten till förundran och fascination över det vi har omkring oss här och nu.

Rävafallet – ljudligt men inte oljud
På min fortsatta jakt efter tysta platser runt Vättern besöker jag Hökensås som ligger på västra sidan. Delar av Hökensås finns nämligen utmarkerat på länsstyrelsens karta över ostörda områden. På uppmaning från lokalbefolkningen tar jag mig till Rävafallet några kilometer söder om Brandstorp. Väl framme porlar och forsar fallet. Platsen är trolsk och underbart vacker. Det finns en eldplats bland de stora stenblocken och de gamla tallarna. Men tyst är det inte! Ändå blir jag uppfylld av platsens stämning och känner att jag vill stanna kvar. Jag störs inte av det relativt höga ljudet från vattenfallet. Vill du vara helt ensam i en stor gammelskog ska du ta dig vidare norrut till Tivedens Nationalpark. Tiveden är ett område med riktig vildmarkskänsla. Här får du gärna slå upp tält en natt och elda på anvisade platser. Välj att ta dig ut i skogen helt ensam eller följ med någon av de kunniga naturguiderna.

När jag, efter denna upptäcktsresa, sökande efter tysta platser runt Vättern, tar en skrivpaus och går ut ur mitt torp för att ta lite luft, hör jag som vanligt E4:an mullra i bakgrunden. Jag tar ändå mitt kaffe ute på verandan som ligger med huset som ljudbarriär. Förmiddagssolen värmer skönt, fåglarna kvittrar i körsbärsträden – det är njutbart!

TEXT OCH BILD: JOSEFINE GUSTAFSSON

Några tysta platser:
• Norr om Örserum samt ute på sjöarna Ören och Bunn
• Råbyskogen – Uvaberget
• Ramsjön
• Hökensås naturreservat – Rävafallet i Holmån ca 2 km söder om Brandstorp
• Nationalparken Tiveden
• Öarna i Vätterns norra skärgård utanför Askersund
• Omberg
• Holaveden
• Vättern

Turistambassadörerna: Många järn i elden vid svenska industrins vagga

 

Namn: Charlotta Haskovec
Jobb: driver Kanalbutikerna 5 knop och Sail In, verksamhetsledare för Hela Sverige ska leva, Skaraborg, vice ordförande Karlsborgs turism AB, ledamot i Forsviks friskola, ansvarar för ställplatsen i Forsvik plus diverse föreningsliv
Ålder: 49 år
Bor: i Forsvik sedan 2002
Familj: sambo, två barn
Oväntat intresse: att läsa är min vila och att baka. Baka är ett sätt för mig att hämta kraft.

När jag möter Charlotta Haskovec slås jag av hur det liksom spritter runt henne. Med pigga ögon utbrister hon:
– Det svåraste är att prioritera. Det är för få timmar på dygnet!
Hon får en snabbt att förstå att runt henne händer det saker. Engagemanget för en levande landsbygd är en av hennes starkaste drivkrafter. Charlotta berättar om sina bästa tips till besökare som kommer till Forsvik och Karlsborg:
– När det gäller naturupplevelser är det absolut bästa tipset ett besök i Tivedens nationalpark. Här finns tystnaden. För kulturupplevelser är det Forsviks Bruk och Karlsborgs Fästning som är självklara besöksmål. Forsviks bruksmiljö är vacker på ett ursprungligt och äkta sätt. Bästa ställena att äta på är Forsviks Café och Mat samt Tivedens mat. Bästa boendet just nu finns på Hotell Villa Göta, ett nyrenoverat lyxhotell i Forsvik. Det finns också ett jättefint outdoorcenter i Granvik som heter Granvik Event. Till exempel kan du åka ribbåt här. Göta kanal är annars största anledningen till att både seglare och andra dras till Forsvik. Allsången med gästartister vid kanalen i Karlsborg under fredagar i juli drar massor. Området runt Ombo öar lockar med sin skönhet, är badvänligt och har kustkänsla.
Att Charlotta har starkt intresse för landsbygden kommer från att hon själv är uppvuxen där. Hon har alltid sett fördelar med att bo på landet. – Här finns frisk luft och ingen stress. Ett stort värde ligger i att vara nära naturen och följa årstidsväxlingarna. Det ger en vidare syn på livet. Charlottas önskan är att fler ska upptäcka det. Därför vill hon jobba för att vi ska kunna leva, bo och verka på landsbygden.

TACK, för att DU sätter Guldkant på mitt liv!

Sedan lanseringen i april av 2018 års Runt Vättern tidning, den tjugoförsta i ordningen, har jag fått så fantastiskt mycket positiva kommentarer och glada tillrop. Det är så inspirerande att höra att tidningen Runt Vättern, tillsammans med vår hemsida, FB och Instagram gör nytta hela året.

För mig som är ny ägare och ansvarig utgivare sedan ett år tillbaka, har det varit ett enormt spännande och utmanande år.

Jag har lärt mig så mycket nytt och fått bredda min kompetens från att sälja annonser och sitta
med i redaktionsrådet till att vara projektledare och ”spindeln i nätet”.

Mitt mål är att guida till upplevelser och platser som ger en guldkant på tillvaron.

Just nu är det precis vad jag gör!

TACK,
till alla er tipsare, turistambassadörer, annonsörer, medarbetare, kommunrepresentanter – ja kort sagt alla goda, glada människor som har hjälpt till i stort och smått! Ni är ovärderliga för för vårt gemensamma arbete att göra Vättern till en ännu starkare kraft och ett viktigt besöksmål för människor både långt borta och nära.

TACK,
Speciellt vill jag tacka min ”vapendragare” Cecilia Lindheimer som är grafisk formgivare, skribent, fotograf och allt-i-allo när det gäller tidningsproduktion. Hon kan även reda ut trassliga tankar och ger goda råd om datateknik!

TACK,
till Charlotta Haskovec, underbar inspiratör och småföretagare, i Forsvik intill Göta Kanal som ser till att Runt Vättern syns på social media. Gå gärna in och gilla oss på FB och Instagram så får du se vad hon hittar på just idag! Sommartid ansvarar hon för vår Instagram-stafett ihop med representanter för var och en av de tio kommuner som medverkar i vårt samarbete.

TACK,
till Roger Svensson, vår alltid lika glada distributör, som tillsammans med sin fru Birgitta har rest många varv runt Vättern denna sommar och sett till att tidningen, på både svenska och engelska finns att hitta nästan överallt.

TACK,
till mina underbara barn och övrig familj, nya och gamla vänner och min älskade katt Leo!

TACK,
till mig själv, Eva, för att jag tog chansen och vågade hoppa in i ett nytt projekt som ägare till
tidningen Runt Vättern. Men påhejad av goda vänner, familj och kollegor är allt möjligt.

Nu är det ettårs jubileum!

Vill på detta vis önska dig en God Jul och ett Gott nytt år 2019 med mycket guldkant!

Varma hälsningar
Eva Sandegren