Nya smaker hos Polkaprinsen

Gränna är synonymt med Polkagrisstaden och Catrin Kvist, delägare av godisbutiken Polkaprinsen utnämndes i år till Årets företagare av den lokala näringslivsföreningen. Hon får priset bland annat för sitt aktiva arbete i föreningen men också för att hon fått fart på det egna företaget. Det var i samband med att Catrin träffade sambon och grännabon Stefan Fransson 2013 – samma år som han vann Polkagris-VM, som hon fick sadla om och börja arbeta på heltid i polkagrisbranschen. Hon och Stefan, som då kunde titulera sig världsmästare i polkagrisbakning, startade 2016 Polkaprinsen centralt i Gränna. Stefan är uppväxt i branschen och driver dessutom godisfabriken Franssons konfektyrer som startades 1965 av hans far Alf, som var en profil i Gränna. Alf började tidigt på 1970-talet med att visa polkagrisbakning för kunderna i butiken och 1989 satte han rekord med att baka världens längsta polkagris. Idag är det fullt upp med tillverkning på båda företagen, och sortimentet är klassiskt standardsortiment med salta paddor, skumgelébananer och hårda karameller, samt experimenterande med nyare smaksättningar som chili i olika styrka och ständigt nya smaker, i år Salty Caramel, Ananaskokos och Red Pig. Men endast den klassiska rödvita får kallas polkagris, de andra är karamellstänger. Vad är det bästa med Gränna?

– Alla härliga människor man lärt känna, att staden är så välbevarad och traditionerna är viktiga. För oss innebär sommaren arbete, men också fiske på Vättern och samvaro med vänner.

19 Shares

Självförsörjande på ekogård

David Appelgren.

Omberg är ett av landets mest välbesökta naturområden med en stor ekopark och de vidsträckta bokskogarna är naturreservat. Vid foten av berget ligger Ombergs ekogård och här lever David och Liga Appelgren som de lär. För tre år sen flyttade paret hit.
– Vi var på jakt efter en plats där vi kunde börja odla och leva självförsörjande. Jorden kring Omberg är mycket bördig och här finns många, även storskaliga ekojordbruk, berättar David Appelgren som tror det beror på en ökad kunskap kring gamla traditioner och naturliga kretslopp. På tre år har det hänt mycket. David är den första i landet som lyckats med quinoaodling. Som ordförande i Svenska Hampaförbundet har han också fullt upp med att hålla föreläsningar och kursdagar om hur man tar tillvara även denna gamla kultur- och nyttoväxt, som är en supergröda när det gäller sin mångsidighet och sitt höga näringsinnehåll. Sedan några år arbetar David aktivt för att främja svenskt mathantverk. Han propagerar för att ta tillvara svenska råvaror och vill höja nivån på maten genom att sprida kunskap kring kvalitet och matfusk.
– 90 procent av äppelskördarna i våra trädgårdar ruttnar bort. Så är det inte i Lettland som Liga kommer ifrån eller i Tyskland och Schweiz, där speciellt den äldre generationen lärt sig ta tillvara och konservera. Tillsammans har David och Liga experimenterat fram egna produkter som de sålt med framgång, som hampasmör o hampabiffar och nordisk hummus på ramslök och lokalodlade gula ärter, smaksatt med egenjäst äppelcidervinäger. På våren är det tid att tappa björkarna på sav och då gör de syrad björksav. För att engagera lokalbefolkningen anordnas vandringar där man får lära sig ta tillvara vilda växter. Hyllorna i gårdsbutiken töms snabbt, men de vill inte anställa fler personer.
– Vi tror på småskalighet för det vi gör ska präglas av omsorg och kärlek. I dagsläget får man kontakta oss via facebooksidan om man vill komma på besök, är intresserad av någon produkt eller vill veta mer om oss och vår verksamhet.

159 Shares

Fiske en central del av Vätternlivet

Med 25 000 betalande kunder om året är Carléns Fisk & Vätterkräftor ett givet utflyktsmål i Habo kommun. – Här finns något för alla smaker, säger vd:n Maria Carlén.

När Maria Carlén halar fram nyckelknippan, öppnar dörren till sin arbetsplats och slänger ett snabbt ögonkast mot klockan bakom frysdisken pekar den lilla visaren på fyra. Några minuter senare påbörjar hon dagens åtaganden: att röka fisk, fylla på med nya såser i hyllorna, testa en sillsort, fylla på med is och svabba butiksgolvet står högst upp på att göra-listan. Men Maria Carlén har inga problem med att kliva upp tidigt på morgonen.
– Jobbet är en passion. Att få se och möta alla nöjda kunder är en ynnest, säger hon. Ett par kilometer härifrån, i Habo, återfinns landets kanske mest särpräglade träkyrka som varje år lockar cirka 25 000 besökare. Men frågan är om inte Carléns Fisk & Vätterkräftor är ett minst lika stort utflyktsmål.
– Kollar jag på våra kvitton så kan jag i alla fall konstatera att vi har 25 000 betalande kunder, säger Maria med ett plirande leende. År 2001 träffade hon mannen som skulle bli hennes make, yrkesfiskaren Anders Carlén. Samma år klev hon i den verksamhet som han startat fem år tidigare.
– Många yrkesfiskare är på sjön hela tiden och har svårt att hinna med att driva och utveckla den verksamhet som sker på land. Vi brukar säga att Anders fiskar och jag sköter resten, säger Maria.

Fullt upp med ”resten”
I ”resten” ingår allt från att röka fisk, koka skaldjur, ansvara för inköp, tömma sopor, planera strategier för de kommande åren och att göra goda anrättningar med Vätterns fiskar och skaldjur som bas.
– Nog har jag att göra. Men jag räknar aldrig hur många timmar jag jobbar. Det är för roligt för att tänka i sådana banor, säger Maria. Hennes man Anders är en av knappt 20 yrkesfiskare vid Vättern. Från sin bas i Svedåns hamn ger han sig i princip varje dag, året runt, ut med sin tolv meter långa båt i hopp om att fånga fisk i det allmänna vattnet.
– Vissa dagar är det ingenting i näten och när det blåser kan han inte ens komma ut på sjön. Men vanligtvis har vi fiskelyckan med oss, säger Maria.
– Det märks att Vätternfisk är populär och att många tar långa omvägar för att hitta sina närfiskade favoriter. Rödingen är kanske mest eftertraktad. Men vi har också öring, abborre, gös och gädda. Totalt finns det 32 fiskarter i Vättern. Volymmässigt är dock signalkräftan allra störst. – Vi började koka kräftor 2001 och har med tiden blivit specialister på det. På somrarna får vi ofta besök av stockholmare som packar bagageutrymmena fulla med kräftor inpackade i frigolitlådor, berättar Maria. Företagets gissel, konstaterar hon, är att hitta den perfekta dillen.
– Som tur är samarbetar vi med lantbrukare i Skåne och Vadstena som levererar till oss. Vi behöver riktigt fin dill för att kunna koka kräftorna på vårt sätt. Identiteten för våra varor, att de smakar på ett speciellt sätt, är jätteviktig.

Något för alla
Vid sidan av fisk och skaldjur kan besökarna också köpa saker som passar fint ihop med fisk och butikens koncept.
– Vi ska inte vara en diversehandel på landet utan ett besöksmål för fisk och delikatesser. De som kommer hit gör det ofta inför en finare middag och är måna om att tillställningen ska bli lyckad. Då vill man ha tips och idéer på vad som bidrar till en komplett måltidsupplevelse. I hyllorna och över disk återfinns därför allt från kryddor, rapsoljor med dillsmak och kex till bröd, grönsaker och andra tillbehör som man kan behöva till sin fisk.
– Här finns något för alla. Jag vågar säga att vi har 100 procents köpfrekvens, avslutar Maria Carlén.

Vill utveckla
En annan person som propagerar för fisket i Vättern är Jonny Ståhl, ordförande för Vätterns Fiskareförbund; yrkesfiskarnas organisation.
– Jag vill se en utvecklad besöksnäring i samarbete med fisket och skulle vilja se att det utvecklas fler produkter med fisk från Vättern. Fish and chips på lake är en produkt som jag tror mycket på. Vi har väldigt gott om lake i sjön och den behöver också fiskas för att hålla en bra balans med övriga arter i sjön. Sedan två år tillbaka driver Jonny en uppskattad fiskbod vid Ödeshögs torg. Ambitionen är att tillhandahålla närfiskad fisk som exempelvis gädda, gös, abborre samt sik, öring och röding från Vättern.
– Vi vill ge möjlighet för alla att kunna köpa dessa fiskar till ett bra pris och att fisken ska vara färsk. Ofta är fisken fångad på morgonen och finns i butiken när vi öppnar.  I fiskboden återfinns också ett brett sortiment av rökt fisk från Sjöarps rökeri samt från Vägga rökeri.
– Sjöarp röker den Vätterfisk som vi har i butiken. Vi har även kvalitetssill, honung från egen biodling samt korv tillverkad av viltkött. Under säsong finns dessutom kokta Vätternkräftor. Det finns möjlighet för den som önskar att sitta ner och äta en lunchtallrik med rökt lax och potatissallad som man även kan få som take away, säger Jonny. En annan del i hans verksamhet är fiskevård där han hyr ut och säljer redskap för fiskevård.
– Det rör sig om speciella bottengarn som används för att fånga mört och braxen i sjöar där vitfisken blivit för talrik. Jag tar upp beställningar på hösten och tillverkar sedan redskap under vinterhalvåret. I mån av tid hjälper jag även till med att sätta ut redskapen men sedan får kunden sköta fisket i egen regi.

Ensidigt fiske hotar
I en intervju med Corren ifjol konstaterade Jonny att fisket i Vättern har blivit för ensidigt inriktat på vissa arter som lax och röding. Han vill att sikfisket ska komma igång igen.
– Siken har en stor potential för besöksnäringen. Det finns gott om sik i sjön som behöver fiskas då den är med och konkurrerar om födan för övriga arter, däribland rödingen. Rökt sik är verklig sommarmat och passar bra både på smörgås, en knäckebrödsskiva eller tillsammans med kokt potatis eller potatissallad. När en besökare kommer till någon av hamnarna runt Vättern vill man gärna ha något att äta på plats, Gärna mat som är speciell för Vättern – och då har siken en given plats.

Text: Henrik Lenngren
Foto: LQ Pictures

Här finns fisk och skaldjur: 
Carléns Fisk & Vätterkräftor. Info: carlensfisk.se
Zeth Rylander. Info: vildvatterfisk.se/producenter/zeth-rylander
Hjo-Sik. Info: hjosik.se
Gustavssons fisk och kräftor. Info: vildvatterfisk.se/producenter/gustavssons-fisk-och-kraftor
Klangahamns fiskeläger. Info: klangahamn.n.nu
Fiskboa Motala. Info: facebook.com/FiskeboaMotala/?locale2=sv_SE
Borghamns Kiosk & Fisk. Info: borghamnskiosk.se
Fiskboden i Ödeshög. Info: facebook.com/fiskbodeniodeshog
Bengtsgården Visingsö. Info: bengtsgarden.se/fiskboden-gardsbutik-restaurang.html
Gränna rökeri & Fiskelyckan. Info: grannarokeri.se
Saluhallen Vätterfisk. Info: vatterfisk.se/galleri

13 Shares

Ångbåt pryder hamnen

Upptäck Hjo från sjösidan i sommar. Följ med på en tur ombord på ångaren Trafik – ångbåten från 1892 som ”still is going strong”.

Ångbåten S/S Trafik i Hjo är K-märkt av Sjöhistoriska museet och betecknas ha ”synnerligt stort kulturhistoriskt värde”. Båten är från 1892, räddades från att skrotas 1972 och finns sen 1977 i Hjo hamn där den går med regelbundna turer sommartid. En av dem som varit med från starten av det ideella arbetet bakom är Anders Svenson. Närheten till vattnet och hamnen var förutsättningen för att han skulle flytta hit från Göteborg. På köpet fick han engagemanget för S/S Trafik som idag upptar en stor del av hans lediga tid. Sällskapet S/S Trafiks vänner är ständigt på jakt efter intresserade som vill vara med och såväl vårda som trafikera fartyget.
– Vi är en kärntrupp på 15 personer som arbetar med allt från underhåll till förberedelser och drift. På sommaren är det totalt 30-40 personer som hjälper till. Turerna går till Hästholmen, Vadstena och Visingsö. Det anordnas ett par turer med ångbåtsjazz, och dem som önskar kan också hyra fartyget för en resa på sjön. Trafik tar upp till 150 personer ombord som kan vistas i de fyra olika salongerna med sekelskiftesinredning i plysch, mahogny och mässing. Här finns även café- och souvenirförsäljning.
– Det krävs en hel del arbete med att lassa in all kol som går åt, 200 kilo i timmen, berättar Anders Svensson. Hjo är en populär och välbesökt sommarstad, känd för sin välbevarade medeltida stadskärna och gamla trävillor från 1700-1800-talet. Här är vackert att promenera i den vidsträckta Stadsparken, där Societetshuset idag hyser ett experimentmuseum. Många söker sig förstås till hamnen där man kan äta vättersik och röding eller njuta på något av de berömda glasscaféerna. Här finns också en hantverkstradition med många konsthantverkare och konstnärer som har sina ateljéer öppna.

27 Shares

Johan välkomnar i gästhamnen

I Vadstena gästhamn hittar vi Johan Lindell som verkligen är ett ansikte utåt för alla dem som kommer till Vadstena med båt eller husbil. Han är hamnkapten i Vadstena gästhamn och har även hand om ställplatserna i anslutning till hamnen. Här finns plats för 50 husbilar sommartid, 30 när båtarna är upptagna på land. I hamnen finns plats för 55 båtar säger Johan, men berättar om en magisk sommarkväll för tre år sedam då han och hans medhjälpare lyckades klämma in hela 98 båtar i gästhamnen.
– Sista båten kom in vid 22-tiden. det var Nostalgiafton också, så det var fullt med folk. Alla hjälptes åt för att få in båtarna. Jag har hela tiden arbetat eftet mottot att ingen ska behöva vända i Vadstena Gästhamn för att det är fullt. Eftersom vi är en bemannad hamn kan vi lägga båtarna rätt och då går det att få in fler. Det råder en familjär stämning i gästhamnen, många som besöker den har varit där förr och känner sig hemma. Under en säsong passerar uppskattningsvis 1500 båtar ”plus några strövare”, som Johan Lindell säger. Hamnen erbjuder sedvanlig service med toa, duschar, tankning och glass.
– Det enda som saknas om man får önska, vore väl en bastu, säger Johan Lindell. Annan service, som butiker, ligger bara ett stenkast från hamnen – allt är nära. Både hamnen och ställplatserna är mycket populära och listas högt.Gästhamnen anges vara på topp tre av Europas vackraste inlopp, något vadstenaborna kunde ta del av i vintras då isen la sig så även landkrabbor kunde få se staden från den vackraste sidan.
– Det var som att sitta i en båt att gå ut på isen, man kunde se folkhögskolan, Asylen, Rödtornet, slottet, klosterkyrkan, ja hela stan. Utländska turister som kommer med båt blir ofta förundrade över hamnens läge intill slottet, berättar Lindell, förundrade över att de får lägga sin båt alldeles intill ett anrikt kungligt slott. Frågan om vad som är det bästa med Vadstena är svår, det är så mycket. Johan Lindell nämner att staden har blivit bättre på att blanda finkultur och populärkultur, man kan både gå på Vadstena-Akademiens operaföreställningar och på popkonserter. Här finns också trevlig handel, inga butikskedjor utan små butiker där allt som erbjuds är noga utvalt och handplockat.
– Det är bra både för kunderna och miljön, avslutar Johan Lindell. Johan Lindell är hamnkapten i Vadstena Gästhamn men har också hand om den populära ställplatsen alldeles vid hamnen.

167 Shares

På safari med barnen runt Vättern

Ett vanligt önskemål i barnfamiljer är ju ett besök i djurpark. Som förälder händer det att man suckar lite när saken kommer på tal. Det tar minst en hel dag, det är dyrt, man ska ha matsäck med sig eller äta undermålig skräpmat efter att ha köat i en halvtimma och barnens blodsocker sjunker aldrig någonsin så snabbt som i den där kön… Men det finns alternativ! Massor, dessutom.

Runt Vättern har tagit en titt på alla de djur som kan betittas och/eller klappas i spridningsområdet. Vi börjar utanför Hjo, där Simon Althaus och hans sambo Jennie Johansson driver Bisonfarmen i Gate. Här kan man få följa med ut i hagarna och se livs levande bisonoxar, precis som de ser ut i Lucky Luke, fast pälsigare. Ja, man behöver så klart inte gå ut i hagen på egen hand utan Simon kör ut med traktorn och en vagn med sittbänkar. Det är nästan fullt i vagnen när vi skumpar iväg över kullarna. På avstånd ser man stora, bruna högar ligga på marken. När traktorn närmar sig reser de sig upp nyfiket. Simon har så klart med sig godsaker ut, det vet de. Traktorn stannar. Vi sitter alldeles stilla och tittar på de enorma djuren. En bisonoxe kan väga uppemot ett ton. Mankhöjden på gårdens största oxe, Bamse, är nästan 2 meter. Korna är lite mindre… I hagarna i Gate går det mellan 100 och 140 bisondjur, uppdelade i flera flockar. Varje år föds 30-40 kalvar, och några av dem ser vi från vagnen. En diar och håller sig nära sin mamma.

Lagom nyfikna
Tanken med safarin är att djuren ska komma nära vagnen så man får se dem ordentligt, men just idag verkar de vara så lagom nyfikna på oss besökare. Simon tar fram en lång gren med gröna löv och försöker locka dem närmare. Det vill sig inte. Vi åker vidare nerför en kulle och uppför en annan. Där står ytterligare en grupp djur. Kanske de kan tänka sig att komma tillräckligt nära? Jodå, de lockas av den gröna grenen som sticker fram mellan spjälorna i vagnens sidor. 7-åringen blir lite rädd när det stora djuret sticker fram mulen och rycker i grenarna. Trots det tittar han noga på djuret. Det har stora sjok av gammal päls hängande från sidan av bringan. Den fäller fortfarande sin vinterpäls, allt har inte fallit av ännu.

Personligheter
Simon Althaus berättar att alla djuren är personligheter. Vissa av dem är mer intresserade av folk än andra, somliga håller sig helst på avstånd. Det här är alltså amerikansk bison, som aldrig funnits i vilt tillstånd i Sverige. Det har däremot den europeiska bisonoxen, mer känd som visenten. Det är ett betydligt mindre djur som man nu i flera centraleuropeiska länder försöker återföra i det vilda. Det finns diskussioner om det även här i Sverige, men än så länge ses de bara i djurparker och hägn. Safarituren är spännande på flera sätt. Dels för att vi får se ovanliga djur på nära håll, dels för att vi får åka efter en traktor. Ibland är inte pretentionerna större! På bisonfarmen kan man också prova hur bison smakar: det finns en saloon som serverar bisonburgare och annat gott och en liten butiksdel där man kan köpa med sig en bit bisonkött hem.

Vilda västern
Vilda västern-temat fortsätter lite längre än till djuren. Man kan även bo i ”indiantält” hos Bisonfarmen i Gate. Tälten är inredda med skinnfällar och uppblåsbara sängar. Det finns även möjlighet att göra upp eld inne i tältet, röken stiger rakt upp och ut genom tältöppningen längst upp. Precis som man sett i västernfilmerna.

Runt Vättern finns många möjligheter att se på djur. Ett ställe med ett liknande koncept som Bisonfarmen i Gate är Tumbäcks gård nära Habo. Genom Habo Camping kan man där få följa med ett liknande fordon för att se på älgar. Detta kräver tystnad och ett visst tålamod, men Rob Lenting på Habo Camping försäkrar att han hittills alltid sett älg på safariturerna, och han tror han varit med på alla de senaste åren.

På Visingsö finns en alpackafarm att besöka. – Den är svår att missa, berättar Jan-Erik och Karin Eskilsby som äger djuren. Folk tvärnitar med cykel eller bil och ropar ”titta en lamaaa!!” Alpackan är, liksom laman, ett kameldjur som oftast hittas i Sydamerika men trivs utmärkt även här. I Sverige är dock alpackan mest hållen för sin fina ull, och även hos familjen Eskilsby på Visingsö finns ullprodukter. På gården kan man delta i en alpackasafari där man får information om djuren, och får vara med att mata dem. Man kan också gå på trekking med en alpacka som sällskap, eller bara hänga vid staketet och titta. – Egentligen är de väldigt försiktiga djur, men våra är väldigt trygga och en del av dem kan man klappa, försäkrar Karin Eskilsby.

Minizoo
Om älgar, alpackor och bisonoxar känns lite för stort, går det bra att titta på och även klappa t ex getter och kaniner på flera ställen, bland annat i Jönköpings Stadspark, där man har ett minizoo med barnvänliga djur i lite mindre storlek. Även i Askersund finns en liknande anläggning i anslutning till Askersunds Hembygdsgård.

Hönssläpp
Ännu mindre, men inte fullt så klappvänliga, är hönsen i Gottlösa äggbod utanför Skänninge. Varje morgon släpper Eva Danielsson ut sina 13500 höns. Varje morgon blir de lika glada åt att få komma ut och springer och flaxar mot ”skogen”, den björkdunge som ligger mellan väg 206 och hönsstallarna. Det är ett KRAV-hönseri sedan några år tillbaka och den som åker förbi kan se hönorna trippa, knixa och picka i gräset. En och annan sitter uppflugen i björkarna. Det går också bra att stanna och titta på hönorna eller köpa ägg i äggboden alldeles intill.

17 Shares

De lockar fler att fiska

Det är inte bara sportfiskare och utländska turister som dras till Hökensås Sportfiske. På senare år har allt fler familjer upptäckt tjusningen med att samlas kring den speciella naturupplevelsen som sjöarna inbjuder till i det vidsträckta naturreservatet, tillhörande Tidaholm. Här jobbar Mårten Fredriksson, platschef för Hökensås Sportfiske. Hökensås sportfiske disponerar drygt 30 sjöar. Här kan man fiska både regnbåge och öring, samt även gädda och abborre i flera av sjöarna.
– Vi driver sportfisketurism på Hökensås, i Tiveden samt en 3 km lång strömsträcka i Tidan-Baltak i Tidaholm. Vi säljer cirka ca 25.000 fiskekort årligen bara på Hökensås, och det räcker att hålla det på den nivån för att kunna bevara naturupplevelsen, säger han.
– Vi arbetar istället med att förädla produkterna, därför har vi även specialsjöar med kvoterade platser som måste bokas upp i förväg och här gäller det att vara snabb om man vill komma åt ett fiskekort, för de går snabbt. Efter tillgång röks även fisk till försäljning i butiken i Fiskecentret.
– Vi har dessutom två fiskodlingar så vi förser många sportfiskeområden och fiskeklubbar i södra Sverige med fisk. Hökensås Sportfiske vill öppna upp för att så många som möjligt får en chans att komma ut i naturen och lära sig mer om hur man fiskar, och deras kurser är populära.
– En viktig grupp vi vill satsa lite extra på är barn och ungdomar. De får bland annat lära sig om entomologi – insektslära, när man ska göra sina insektsbeten. Man lär sig också att läsa vatten, nya kasttekniker och att binda flugor.

7 Shares

Gör en tidsresa till Medevi

Medevi Brunn håller fanan högt när det gäller att hålla traditionerna vid liv. Än kan man uppleva vattenutskänkning och grötlunk med mässingsorkester, berättar Åsa Ahlin.

Lämna tv:n och mobilen för ett tag, och gå tillbaka i tiden. På Medevi Brunn, Nordens äldsta hälsobrunn med anor från 1700-talet, kan man få uppleva hur det var att bo på brunnshotell i en svunnen tid. Här hålls historien och traditionerna vid liv och förutom det omtalade hälsobringande vattnet är det kanske framförallt lugnet och närheten till naturen som är det läkande. Åsa Ahlin, uppväxt i Motala, arbetar här och berättar att många bröllops- och konferensgäster lockas av den vackra miljön.

Medevi Brunn är öppet året runt, för förbokade sällskap, med olika boende-
alternativ både i enklare rum, sviter och på vandrarhem. Förutom brunnsprogrammet sommartid med den återkommande grötlunken bjuds ett rikt aktivitetsprogram med möjlighet att pröva på friluftsaktiviteter som hörde till den gamla tiden, såsom kägelbana, kasta ring, boule och droppkamp. Man kan även paddla kajak och bada i utomhusspa. Grötlunken sägs vara en upplevelse för livet, och marscheras varje kväll innan läggdags till tonerna av Medevi Brunnsorkester, en mässingssextett som funnits sen 1870-talet och spelar på tidsenliga instrument.

För den som vill få fler upplevelser i Motala rekommenderas Varamobaden, som är en långsträckt badstrand.

11 Shares

Kärlek och ekologiskt hemligheten bakom den goda glassen

Efter förra årets utmärkelser Årets matentreprenör i Jönköpings län samt Årets Entreprenör i Gränna har det varit en omtumlande tid, berättar glassfabrikören Anders Ahlenius. Omsättningen har dubblerats och intresset för Grenna Glass har ökat märkbart. Och den som väl ätit den kan förstå framgången.

Det är så här äkta glass smakar, vilket också var anledningen till att företaget startade för sju år sen, berättar Anders Ahlenius. – Hemma i vår familj saknade vi en riktigt god glass och började experimentera oss fram med enbart naturliga råvaror utan tillsatser. Visst blir det lite mer arbete och kostar lite mer men det är det värt. Hemligheten bakom är kanske också att de använder ekologisk mjölk från en lokal bonde och ägg från lyckliga höns i Aneby. Grenna glass var från början ett familjeföretag, men nu är det bara mamma Gullan som hjälper till.

Festliga namn
Antalet återförsäljare ökar stadigt så glassen finns både i en del livsmedelsbutiker men framförallt i gårdsbutiker vilket är en medveten nisch, säger Anders Ahlenius, som verkar mån om att gynna det småskaliga och lokala. Namnen på glassarna är också festliga och väcker nyfikenhet – som Gammelfarfars gubbaglass, Pastorns bittra pistage, Fläderlätta citronkyssar och Kaffeflickornas frestelse. Vegansortimentet har namn som Backyard berries, Pistage, love & understanding och Vegan is the new black. Grenna glass är mycket glada över den positiva responsen och måna om kundernas reaktioner. Den som vill är välkommen in i butiken och det mysiga caféet i centrala Gränna för att diskutera eller kanske ge förslag på någon ny smak. – Vi experimenterar hela tiden, för det går att göra glass på i princip allt, säger Anders Ahlenius. Men kruxet är att det ska smaka gott också.. – En nyhet för i år är ärtor, vi får se om vi lyckas med det. Förra året var rabarberglassen en succé, men också beroende av tillgången. – Det är en hel del jobb med den, att rensa, hacka och koka ihop. Men smaken blir väldigt intressant med blandningen av syra och sötma.

Vill inte bli stor
Företaget har växt hela tiden och sysselsätter idag tre personer på vintern och tio på sommaren. – Vi tillverkar året runt, men på sommaren ökar efterfrågan och då är det fullt upp, så vi börjar förbereda på våren och har utökat våra frysutrymmen. Anders Ahlenius tycker det är roligt, men vill samtidigt inte bli för stor. – Det är en del av konceptet att vi inte vill bli för storskaliga, utan kunna bevara närheten i allt och personligheten i det vi gör. Vilken är din favorit-
smak? – Men det är ju som att fråga vilket som är ens favoritbarn! Det är omöjligt att svara på säger Anders Ahlenius, och konstaterar att det växlar vad som är favoriten.

TEXT: INGELI AALTO
FOTO: NOOR STUDIOS

39 Shares

Tionde sommarutställningen på Gunillaberg

Den danska konstnären Tage Andersens allkonstverk på karolinergården Gunillaberg 25 kilometer väster om Jönköping är en uppenbarelse av en konstnärs mångsidiga skaparbehov. Där finns djurinstallationer, trädgårdsskulpturer, interiörer och Guds vilda natur i en betagande iscensättning. I år bjuds bland mycket annat på en utställning av glaskonstnären Tobias Møhl från Danmark.

I Orangeriet som uppfördes 2013 kommer under sommaren bjudas på musik- och balettföreställningar med internationella artister; bland annat uppträder balettdansarna Alina Cojocaru och Johan Kobborg, London, och Vivi Flint från Danmark under ”baletthelgen” i juli. Midsommarsöndagen spelar den dansk-svenska cellisten Andreas Brantelid åter på Gunillaberg. I augusti blir det för första gången på Gunillaberg opera med sopranen Iréne Theorin från Småland, och barockensemblen Concerto Copenhagen spelar den 8 juli. Cirkusdrottningen Katja Schuman uppträder med elegant hästshow på invigningen.

6 Shares