TACK, för att DU sätter Guldkant på mitt liv!

Sedan lanseringen i april av 2018 års Runt Vättern tidning, den tjugoförsta i ordningen, har jag fått så fantastiskt mycket positiva kommentarer och glada tillrop. Det är så inspirerande att höra att tidningen Runt Vättern, tillsammans med vår hemsida, FB och Instagram gör nytta hela året.

För mig som är ny ägare och ansvarig utgivare sedan ett år tillbaka, har det varit ett enormt spännande och utmanande år.

Jag har lärt mig så mycket nytt och fått bredda min kompetens från att sälja annonser och sitta
med i redaktionsrådet till att vara projektledare och ”spindeln i nätet”.

Mitt mål är att guida till upplevelser och platser som ger en guldkant på tillvaron.

Just nu är det precis vad jag gör!

TACK,
till alla er tipsare, turistambassadörer, annonsörer, medarbetare, kommunrepresentanter – ja kort sagt alla goda, glada människor som har hjälpt till i stort och smått! Ni är ovärderliga för för vårt gemensamma arbete att göra Vättern till en ännu starkare kraft och ett viktigt besöksmål för människor både långt borta och nära.

TACK,
Speciellt vill jag tacka min ”vapendragare” Cecilia Lindheimer som är grafisk formgivare, skribent, fotograf och allt-i-allo när det gäller tidningsproduktion. Hon kan även reda ut trassliga tankar och ger goda råd om datateknik!

TACK,
till Charlotta Haskovec, underbar inspiratör och småföretagare, i Forsvik intill Göta Kanal som ser till att Runt Vättern syns på social media. Gå gärna in och gilla oss på FB och Instagram så får du se vad hon hittar på just idag! Sommartid ansvarar hon för vår Instagram-stafett ihop med representanter för var och en av de tio kommuner som medverkar i vårt samarbete.

TACK,
till Roger Svensson, vår alltid lika glada distributör, som tillsammans med sin fru Birgitta har rest många varv runt Vättern denna sommar och sett till att tidningen, på både svenska och engelska finns att hitta nästan överallt.

TACK,
till mina underbara barn och övrig familj, nya och gamla vänner och min älskade katt Leo!

TACK,
till mig själv, Eva, för att jag tog chansen och vågade hoppa in i ett nytt projekt som ägare till
tidningen Runt Vättern. Men påhejad av goda vänner, familj och kollegor är allt möjligt.

Nu är det ettårs jubileum!

Vill på detta vis önska dig en God Jul och ett Gott nytt år 2019 med mycket guldkant!

Varma hälsningar
Eva Sandegren

Forsviks bruk en kulturhistorisk pärla

Under de årliga Forsviksdagarna brukar området vimla av besökare. Bruksmiljön är numera klassad som byggnadsminne och besöks årligen av cirka 30 000 personer.

Den lilla orten Forsvik i Karlsborgs kommun nära Göta kanal är en natur- och kulturhistorisk pärla. Här finns Sveriges äldsta kända industriella plats – Forsviks bruk med en samlad bruksmiljö såsom den såg ut i början av 1900-talet. Idag klassad som byggnadsminne, med runt 30 000 besökare årligen. Här arbetar Maria Lindevall sedan 2000 som receptionist, guide och med utställningsverksamhet. Maria berättar hur hela Forsvik lever upp på sommaren.
– Det är helheten i den vackra miljön, där vi genom en rad aktiviteter och evenemang både vill levandegöra historien och ge besökarna trevliga upplevelser. Bruket lades ner 1977 och byggnaderna började förfalla, men i början av 1980-talet insåg man värdet av miljön och startade stora renoveringsarbeten. Totalt är det tolv renoverade byggnader som visar både produktion och hur man levde i samhället kring bruket och boendemiljön med arbetarbostäder.
– Tidigare har det mest varit fokus på den tekniska processen, men i samband med 600-årsjubileet 2010 och sedan i utställningen ”Kvinnornas berättelser” har vi valt att lyfta fram kvinnorna och deras betydelse som varit bortglömd. Det fanns många kvinnliga brukspatroner som verkade i det dolda. Här var det Elisabet Cronström som styrde bruket i 40 år. Hon var målmedveten, rik och änka, vilket på den tiden var förutsättningen. Nytt för i år är utställningen av det stora järngjuteriet. Den visar alla aspekter av arbetet i ett gjuteri från arbetsmiljön till gjutprocessen, avslutar Maria Lindevall.

Konstrunda med växtvärk

De senaste tre åren har Södra Vätterbygdens konstrunda haft växtvärk med en snabbt expanderande organisation. Nu börjar arbetet falla på plats och den välbehövliga muskelvilan med en uppbyggd struktur har satt konstrundan på kartan.

2017 års arbetsgrupp. Från vänster: Natasha Nichols, Elisabeth Glandberger, Sara Magnusson, Jenny Söderlund, Björn Skallström, Martina Trygg, Anders Andersson, Mattias Hattimas Mogensen, Marie Hertzberg, Sören Nordenström och Vera Zherdev.

 

– Det känns underbart att vi nu tredje året i rad kan arrangera konstrundan, säger Vera Zherdev, sekreterare för Södra Vätterbygdens konstrunda. Intresset är stort och veckan innan anmälningstiden gått ut var vi fulltecknade med ett gäng reserver på kö. Många konstnärer återkommer från tidigare år, berättar Vera Zherdev, men det tillkommer också en hel del nya. De flesta utställarna är lokala konstnärer och konsthantverkare, men vi har också hitresta från stora delar av landet. Målet har hela tiden varit att engagera det lokala konstlivet för att visa på den mångfald som finns. Upptagningsområdet är stort och det blir svårt för besökarna att se allt. Tanken är att man får sålla och besöka olika delar av konstrundan från år till år. Samlingsutställningen, foldern och appen ska ge en överblick för besökarna att skapa sin egen rutt.
– Konstrundan är konstnärsdriven och vi arbetar alla ideellt, berättar Vera Zherdev. Vi som varit med från starten har haft sikte på en konstrunda som är öppen för alla. Därför är bredden stor där amatörer och professionella konstnärer och konsthantverkare samsas om besökarnas uppmärksamhet. En variation i vilka material man arbetar med och i dess uttryck är också en viktig del för upplevelsen och därför har vi inga restriktioner på hur stora eller små verk man visar på samlingsutställningen. Detta är något besökarna verkligen har uppskattat.

Äventyrslystna tar sikte mot Habo

Håkan och Jessica Hagård driver ett äventyrscenter på sin gård utanför Habo.

För de äventyrslystna som söker spänning och fysiska utmaningar ute i det fria är Hagårds Lagård i Habo ett måste. Här har familjen Hagård under de senaste åren byggt upp en äventyrspark i naturskön miljö med en utmanande höghöjdsbana, linbana med 500 meter ziplines, klättervägg, mångkamp, paintball och olika former av skytte. Hagårds lagård ligger på släktgården Julared som går tillbaka till 1600-talet, på maken Håkans sida, berättar Jessica. Själv kommer hon från Örnsköldsvik, men har bott här sen 1995.
– Vi ville inte ha egna djur, och undrade vad vi kunde göra med alla de gamla byggnaderna, och då kom vi på att det vore en kul idé att bygga upp en stor lekpark för både barn och vuxna, säger hon. Habo är ett idylliskt och fridfullt samhälle med Habo gamla träkyrka, berömd för sina trämålningar, fiske i Hökensås och lantcaféet Lustfyllt.
– Men vi saknade äventyrsaktiviteter, så där är vi ett alternativ. Till vardags arbetar Jessica med landsbygdsutveckling på Jordbruksverket, och tycker det är roligt att kunna bidra till något som kan utveckla landsbygden. Familjens fyra barn är också med och hjälper till i företaget.
– Det är förstås mycket arbete vi lägger ner på det här, men samtidigt är det så kul att kunna göra något tillsammans. De som kommer är både privatpersoner och inbokade grupper, såväl vana äventyrare som nybörjare, men det krävs att man har en viss balans och mod.
– Vi håller hårt på säkerheten så där kan man känna sig trygg. Här finns även ett café med lokalproducerad glass, och en lokal för konferens- och matsal. Det är populärt bland möhippor, svensexor, föreningar och företagsgrupper att boka in sig för en äventyrlig stund tillsammans.

 

Mullsjö lockar med orörd natur och läckra bakverk

Emma Kristensson är ansiktet utåt på Landhs konditori i Mullsjö. Konditoriet finns dock även i Habo och Bankeryd.

Den som besökt friluftskommunen Mullsjö har säkert varit på Landhs konditori som startades av de tre bröderna 1933. Sedan dess har det expanderat rejält och förutom lokalbefolkningen åker gästerna långväga, för de omtalade lunchbufféerna samt bruncherna och tårtbufféerna på helgerna. Konditoriet ligger sagolikt vackert intill Mullsjön där alla 100 sittplatserna har sjöutsikt. Är man riktigt badsugen får man lov att ta sig ett dopp från bryggan, även om det inte är någon badplats, berättar Emma Kristensson som blivit ansiktet utåt på Landhs. Hon har jobbat här sen hon slutade gymnasiet för 20 år sen, och är butiksansvarig. Landhs har på senare år även startat filialer i Bankeryd och Habo, men är mest känt i Mullsjö. Mycket har spridits genom sociala medier där Emma är flitig med att lägga ut bilder på dagens bakverk, och det märks tydligt vilken drageffekt det ger.
– Storsäljare är våra räksmörgåsar på rågbröd. Vi har även egna specialiteter som toscawienerrutor och Finessebakelse med glasscreme och jordgubbar som är en variant på våra uppskattade semlor. Budapestbakelser med banan är också populära. Utbudet är brett från det traditionella till det nyskapade och moderna.
– Vi gör allt från grunden och försöker ha ett så brett utbud som möjligt. På sommaren brukar vi anordna räkfrossa med trubadur vid några tillfällen. Mullsjö är annars känt för sin vackra och orörda natur med långa vandringsleder i Ryfors gammelskog, Sveriges äldsta golfbana och alla sjöar.
– Här är rent och fridfullt och mullsjöborna är mjukare än stadsmänniskorna, upplever Emma.

Österländsk oas i gammal gruvbygd

För den som söker exotisk avskildhet i svensk naturmiljö finns en sällsynt park och trädgårdspärla en mil söder om Askersund. Bastedalens Kinapark anlades redan på 1960-talet av Ebbe Johnson, chefredaktör på Östgöta Correspondenten, med ett stort intresse för asiatisk kultur och trädgårdskonst.

 

Sedan 1986 har den omsorgsfullt drivits av Pia Stenströmer på Bastedalens herrgård, som nu lämnat över driften och skötseln till trädgårdsarkitekten Annika Olstedt. Den vidsträckta trädgården rymmer främmande inslag både i form av växter, träd och prydnader. 

– Här finns bland annat tempelträdet Gingko, jordens äldsta träd, samt Katsura, kakträd, berättar Annika som ser fram emot att formklippa och rensa inför säsongen.
– Man kanske inte tänker på att många av växterna har sina ursprung i Asien, exempelvis pil, bambu och pioner. Det som utmärker den kinesiska trädgården är att den är förhållandevis friväxt och ett koncentrat av naturen i sig, men präglad av människans hand.

Trädgården ska ge uttryck för naturens och människans ständiga föränderlighet, vårt välmående, även åldrandet, som också har sin skönhet. Parken ligger i ett gammalt kalkstensbrott som med sina höga väggar ger perfekt inramning till de olika naturrummen. Paviljongerna på utvalda platser har fått egna poetiska namn, som ”Den spelande vindens paviljong. Här kan man för en stund sjunka ner, hämta andan och svalka sig från omvärldens hetsiga tempo. 

INGELI AALTO

Ny bok för Vätternresenären

För den som söker fler matnyttiga tips på besöksmål runt Vättern, eller har särskilda band till denna mytomspunna sjö, finns boken ”Vättern – Möten mat människor”. Det är en blandning mellan resguide och inspirations-kokbok, som i vackra fotografier gör nedslag på fyrtio väl utvalda platser runt sjön.

Det är journalisten Ivana Vukadinovic som utforskat och tillsammans med fotografen Desiré Östergren gett sig ut på en resa som väcker både sinnen och mat/lusten till liv. Genom deras personliga möten med olika människor förmedlas kunskap på ett lättsamt sätt om såväl historia och geografi som natur och kultur. Det blir en resa i fyra landskap; Östergötland, Småland, Västergötland och Närke. De stannar till på allt från slott till mer enkla, intima kaffestugor, kvarnar, kyrkor och vandrarhem. De unika miljöerna har sin egen historia som levandegörs genom människorna och maten som är den röda tråden ­ – den gröna är betoningen på ekologiskt och närodlat. Recepten får munnen att vattnas.

På Hamnpiren Glassrestaurang och bistro i Motala serveras exempelvis älgchiligryta och älgburgare, samt en annorlunda och spetsad glassmeny. Ladugård 206 i Vadstena bjuder på Fuskkockens höstsoppa, och det legendariska 50-talsfiket i Gränna serverar polkakladdkaka. Där får vi veta att varje morgon kommer ett gäng äldre herrar för att äta ”gubbmacka” med leverpastej och saltgurka eller stekt ägg och kaviar. För den som vill turista på hemmaplan är det här en bra tipsbok för att upptäcka pärlor i sin närhet som man kanske inte känt till. För hur många i Ödeshög har besökt Urnaturs häftiga skogshotell som lockar besökare från hela världen? Här bor man både naturnära och på menyn står Ulrikas mangoldbiffar. Uppgrenna Naturhus är ett mer exklusivt naturhus med glastak och medelhavsträdgård, byggt utifrån tanken om naturens läkekraft. Det görs även besök på Sveriges Rundradiomuseum i Motala, Naturum Tåkern och i den vidsträckta, trolska Tivedsskogen – eller ”hedningarnas och häxkarlarnas skog” som författaren Verner von Heidenstam kallade den.

Här och där i årets Runt Vättern kan ni ta del av några texter ur boken och på sidan 6 även ett recept.

TEXT: INGELI AALTO

Konst och fornminnen bästa tipsen i Mjölby

Ia Lindgren är en av 20 deltagare i Mjölby Konstrunda.
Hon och de andra konstnärerna visar sina alster i respektive ateljé som kan besökas enligt överenskommelse.

 

Mjölby konstrunda äger rum 17-19 augusti och samlingsutställningen med de 20 ordinarie deltagarna plus några gäster äger rum i det gamla kraftverket mitt i centrum, vackert beläget nära hembygdsparken och kvarnbyggnaderna.
– Det här är den bästa delen av Mjölby, menar konstnären Ia Lindgren. De stora höjdskillnaderna i Mjölby bäddar för vattenfallen och den gamla kvarnmiljön, runt vilken hembygdsparken växte upp. Ia Lindgren tar emot i sin ateljé som hon ritat själv.
– Det är en väldig bredd på uttrycken och teknikerna i konstrundan, och vi som deltar utvecklas tillsammans när vi träffas. De flesta konstnärerna ställer ut i sina ateljéer utöver samlingsutställningen, och dem kan man självklart besöka även andra tider på året, berättar Ia Lindgren. Hemsidan visar vad som erbjuds och där finns kontaktuppgifter till konstnärerna, så man kan bestämma tid om man vill komma och titta. Ia Lindgrens turisttips utöver hembygdsparken handlar mycket om intressanta fornlämningar: Kungshögarna och Lunds backe utanför Vallerstad. Lunds backe är en tusenårig begravningsplats med stenar uppsatta på ett sätt liknande Stonehenge i England Högbystenen tycker Ia Lindgren också är intressant. Det är en runsten som innehåller en hel släkttavla på ena sidan.

Skogen som lockar 100 000 besökare

Tivedens nationalpark vid norra Vättern lockar varje år ungefär 100 000 besökare. Där finns skogsstigar och sjöar, ja en allsidig natur. Tiveden är ett mycket större område än själva nationalparken och inrymmer även naturreservat som Fagertärn, känt för sina unika röda näckrosor.

Morgondimma över Östgötaviken, Stora Trehörningen. Tiveden klär i alla årstider!

Det är tidig julimorgon. Doften av tall och sötvatten slår emot mig, då jag kliver ur bilen vid Vitsand i Tivedens Nationalpark. Hunden ruskar otåligt på sig medan jag fumlar med kopplet. Vi ska ta en morgonpromenad till Tärnekullen. Om bara några timmar kommer Vitsand vara fylld av badgäster, men inte än. Än så länge ligger Stora Trehörningens bärnstensfärgade vatten stilla. Inga barn river upp den släta ytan då de vadar i det långgrunda, ljumma vattnet. På väg ner mot sjön passerar vi de nybyggda toaletterna och omklädningsrummen. Naturvårdsverket och länsstyrelsen har storsatsat, förutom de tillgängliga faciliteterna går ett trädäck ner till vattnet och längs en bit av stranden. Ytterligare en bred spång leder genom skogen upp mot Junker Jägares sten. Där är lätt att ta sig fram med barnvagn såväl som rullator och rullstol. Men hunden och jag har en bra mycket mer krävande promenad framför oss.

Uppskattade leder
Vi lämnar trädäcket och ljuset vid stranden bakom oss. Snart omges vi av gammelgranar och mossa. Det är svalare i skuggan av träden men där solen letar sig ner ångar mossan av dagg. Vandringslederna i nationalparken är uppskattade. 100 000 besökare trampar årligen dessa stigar och många kommer tillbaka. Den mytomspunna skogen med sina sprickdalar och flyttblock, tycks få en särskild plats i hjärtat hos folk. Jag funderar vidare, för Tiveden är också mitt hjärtas skog, men varför? Vad är det med Tiveden som sätter sig så starkt hos gästerna såväl som lokalbefolkningen?

Flyttblock som lämnats kvar av inlandsisen, skapar mäktiga och fantasieggande formationer runtom i skogen.

Milsvid utsikt
Jag väcks ur mina tankar av att vi kommer fram till Vitsandsgrottorna. För 8000 år sedan lade inlandsisen flyttblock utmed Tärnekullens brant. Ända sen dess står de staplade huller om buller på varandra och upp mellan blocken går stigen. Snart står vi ovanför flyttblocken och ser ut över Vitsandstärnarna. Jag pustar, laddar inför den fortsatta klättringen. Nästa bit är bra mycket brantare. Men väl på toppen, är utsikten över milsvid skog och sällskapet av gammeltallarnas krokiga kronor, all mödan värd. Vi sitter där på en sten, jag och hunden. Frågorna från skogen nedanför gör sig påminda. Kanske är det kontrasterna som gör det. Här hittar du allt från den vildaste naturskog, till ekängar, bruk och kulturlandskap. Det är en levande bygd med flera olika aktörer som erbjuder boende, lokal mat, hantverk, turridning, paddling, cykling, pubkvällar med musik, guideturer och viltsafaris. Tiveden är så mycket större än Nationalparken, ja oavsett hur länge du är här finns det alltid något mer att upptäcka.

Engelsk trädgård inspirerade


Lovorden från gästerna märks tydligt och hit kommer många stammisar, berättar Ann Hyltse som tillsammans med sin man driver Huskvarna Hotell & Vandrarhem. Paret tog över 2008 efter Anns föräldrar och startade då även hotellet i Rosendala herrgård från 1774.

Mycket arbete och omsorg har lagts ner på renovering och inredning, där både hotellet och vandrarhemmet är personligt inredda så att man ska känna sig hemma. Rummen i vandrarhemmet går i New Englandstil, hotellet har en mer romantisk prägel. Kanske med inspiration från den engelska trädgården som tidigare låg i anslutning och sträckte sig ända bort till Paviljongen vid Rumlaborg, där det på sin tid hölls litterära möten med författarsällskap, berättar Ann Hyltse.
Läget är också bra, fem minuter från Vätterstranden där man kan bada, nära småbåtshamnen och med gångavstånd till Huskvarna centrum. Husqvarnas Fabriksmuseum är vida känt, bland annat för sin samling av motorcyklar.
Många som ska till Gränna, Visingsö eller Jönköping sover över här och nära E:4an ligger Brunstorps trädgårdscafé, välkänt för sina stora fruktträdsodlingar.
Ann Hyltse trivs med sitt arbete. Det är omväxlande och hon får träffa nya människor hela tiden.
Nytt är att man satsat mer på uthyrning för konferenser, hälsoevent och yoga-kurser som hålls regelbundet.